Johannes Matthiæ

Titel:
Biskop och lärare åt drottning Kristina
Levde:
159(2) - 1670 (ca. 77 år)
Johannes Matthiæ

Historia:

Johannes Matthiæ föddes 1592 eller 1593 i Västra Husby prästgård i Östergötland som son till Matthias Petri och Anna Gubbe.

Han studerade i Uppsala där han 1617 blev magister. För att utvidga sina kunskaper och lättare kunna få jobb till någon högre plats i statens eller kyrkans tjänst gjorde han flera utländska resor och besökte de förnämsta universiteten i Tyskland, Holland, England och Frankrike.
I slutet av 1621 (eller i början av 1622) kallades han till Uppsala som poeseos professor, och kort därefter utnämndes han till teologi professor till "Collegium illustre" som adeln grundat i Stockholm. Denna befattning hade han till år 1629, då han blev Gustav II Adolfs hovpredikant.

Som kunglig hovpredikant följde han med kungen under alla hans fälttåg och utsågs även till lärare för kungens dotter Kristina. Året efter att Gustav II Adolf stupat vid Lützen (1632) började han undervisa den blivande drottningen, Kristina. Av henne fick han gåvor och donationer på hemman, utnämndes 1635 till hennes "äldste hovpredikant" (överhovpredikant) och hon såg också till att han blev teologidoktor vid Uppsala 1640. Tre år senare (1643) utnämndes han till biskop i Strängnäs och denna tjänst hade han sedan till 1664, då han slutade efter 21 år.

På sina utomlandsresor hade han blivit bekant med den skotske teologen Johannes Duræus, och även de synkretistiska rörelser som pågick där. Han hade efter det blivit hänförd vid tanken på att se de luterska och calvinistiska kyrkobekännelserna förenade. För att arbeta mot detta mål gav han 1644 ut skriften Idea bona ordinis, vilket emellertid väckte stor motvilja hos den stränga renlärigheten. Och endast genom drottning Kristinas inverkan kunde striden tillsvidare läggas ner vid riksdagen 1647.

Vid 1650 års riksdag höll han på att bli utesluten ur ståndet, då han som en "försoningens vän" uppträdde till försvar för adeln och dess förläningar.

När han gav ut Rami olivæ septentrionalis 1656-1661, bröt stormen lös, och striden hänsköts vid 1664 års riksdag under prästeståndet. Då man inte fick Johannes till att ge vika, blev han till hälften, på egen begäran, och till hälften enligt dom, skild från sitt ämbete. Han levde sedan som enskild man på sina gods och bedyrade på sin dödsbädd, att han alltid varit god lutheran, även om han möjligen fällt oförsiktiga yttranden i de åtalade skrifterna.

Han var gift första gången med Katarina Bohm och andra gången med Beata Lillieram. Hans barn adlades 1645 med namnet Oljeqvist. Han dog den 18 februari 1670 i Stockholm, omkring 77 år gammal.

Inlagd 2005-02-04 | Uppdaterad 2017-12-01
Händelser under Johannes:s livstid
1599  Sigismund avsätts.
1600  Linköpings blodbad.
1600-1629  Andra Polska kriget
1604  Karl IX blir kung.
1611-1613  Kalmarkriget.
1611  Karl IX dör och Gustav II Adolf blir kung.
1614  Svea Hovrätt inrättas i Stockholm.
1619  Halmstads slott är färdigbyggt.
1621  Luleå, Piteå och Sundsvall grundas.
1623  Västerås gymnasium grundas.
1624  De första mynten i koppar präglas.
1628  Regalskeppet Vasa kantrar och sjunker.
1630  Sverige går med i Trettioåriga kriget.
1632  Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.
1636  Svenska postverket grundas.
1638  Kolonin Nya Sverige grundas i Nordamerika.
1643-1645  Torstenssons krig.
1645  Fred i Brömsebro.
1649  Svenska Afrikanska kompaniet bildas.
1650  90 procent av svenska folket bor på landet.
1650  Alla måste besöka kyrkan på söndagar.
1655-1660  X Gustav:s polska krig.
1656-1661  Karl X Gustav ryska krig.
1657-1658  Karl X Gustavs första danska krig.
1658-1660  Karl X Gustav andra danska krig.
1660  Karl X Gustav dör av feber i Göteborg.
1661  Stockholm Banco ger ut de första sedlarna.
1664  Karlshamn får stadsrättigheter.
1665  Hela Nyköping brinner upp på några timmar.
1666  Lunds universitet grundas.
1668  Sveriges riksbank grundas.
1669  23 kvinnor döms till döden för häxeri i Mora.

Källor