Laurentius Andreæ

Levde: ca 1470-1552 (drygt 80 år)
Titel: Reformator, ärkedjäkne, kyrkopolitiker, riksråd
Far: Anders
Mor: Ej känd

Laurentius Andreæ

Biografi
Det uppges olika födelsedatum för när Lars Andersson, som latiniserat blir Laurentius Andreæ, föddes, vissa uppger omkring 1470 och andra 1482. Föräldrarna är också okända, dock hette fadern Anders.

Laurentius, som av sin samtid kallades 'Mäster Lars' studerade i Skara och i Uppsala, där han blev baccalaureus (tog kandidatexamen) samt senare i Rostock och Leipzig där han fick magistergrad. Han studerade av allt att döma juridik eftersom han från 1505 hade titeln 'med apostolisk auktoritet notarius publicus', som i Sverige var en sällsynt värdighet. Han skaffade sig en avsevärd bildning och var bland annat väl förtrogen med det latinska språket.
Tre gånger var han i Rom där han blev insatt i kanonisk rätt (romersk-katolska kyrkans rättsordning där grundprincipen var påvens universella makt över hela kyrkan) och med den romerska kurians praxis (kurian är näst efter påven det mest inflytelserika instansen i romersk-katolska kyrkan).

Martin Luther
Martin Luther
(1483-1546)
Ärkedjäkne i Strängnäs 1518-1534
Åter i Sverige blev han 1515 kansler hos biskop Mattias (Gregersson) i Strängnäs, och några år senare blev han ärkedjäkne (ärkediakon). En ärkedjäkne var chef för dekanerna och övervakade dem med disciplinär makt. Ärkedjäknen var en betydande ämbetsman som skötte de yttre anordningarna för gudstjänsten, förestod fattigvården och åtog sig därigenom en del av biskopens förvaltnings- och regeringsmakt.

Laurentius var med i den nämnd som före Stockholms blodbad fällde kättardomen över Sten Sture d.y. och hans anhängare, som dömdes till döden för kätteri. Efter att biskop Mattias blivit avrättad vid Stockholms blodbad blev Laurentius stiftets vikarierande chef.

Olaus Petri
Olaus Petri
(1493-1552)
I Strängnäs stiftade Laurentius bekantskap med reformatorn och diakonen Olaus Petri. Laurentius gjorde Olaus Petri till föreståndare för domkyrkoskolan i staden och började mer och mer intressera sig för de kyrkopolitiska möjligheter som bland annat reformatorn Martin Luther förkunnade om, bland annat statens frigörelse från påvens politiska och ekonomiska maktställning samt inskränkningen av biskoparnas makt.

Kungens sekreterare 1523-1531
Under riksdagen i Strängnäs i juni 1523 kom Laurentius i kontakt med Gustav Vasa, som på samma riksdag blivit vald till Sveriges kung. Laurentius gav Gustav Vasa en sammanfattning av den lutherska rörelsen och fick snart kungen intresserad, även om Gustav i högre grad var intresserad av det kyrkopolitiska än för det rent religiösa. Gustav gjorde honom även till sin privata sekreterare.

Ärkedjäkne i Uppsala 1524-1534
År 1524 blev han ärkedjäkne i Uppsala, som han hade samtidigt med ärkedjäkneposten i Strängnäs. Utöver detta fick han även inkomsterna från Virmo pastorat i Finland. I ett brev till Vadstena kloster daterat 21 februari 1524 gav han uttryck för de reformatoriska kyrkoprogrammet. Han ville att den Lutherska läran skulle gälla i Sverige och inte de katolska och att kyrkan var den troende folkets gemenskap och inte prästernas, och att staten ägde rätt att beskatta kyrkan. Han uppmanade även att man skulle studera de Lutherska skrifterna. På det här viset skaffade sig Laurentius många fiender men han hade Gustav Vasa på sin sida.

Tillsammans med Olaus Petri översatte Laurentius Nya testamentet till svenska, som kom ut 1526.

Gustav Vasa
Gustav Vasa
(ca 1496-1560)
Örebrokonciliet 1529
1529 lyckades han, mot kungens vilja, få till stånd ett val och utnämning av ärkebiskop. Han blev dock själv förbigången, mycket på grund av kungens rädsla för att Sverigen skulle få en allt för självständig kyrkopolitiker. År 1529 var det kyrkomöte i Örebro (Örebrokonciliet) och där la Laurentius grunden till en officiellt påbjuden kristendomsundervisning i kyrka och skola.

Sprickan mellan Gustav Vasa och Laurentius ökade allt mer och 1531 var han tvungen att lämna sin post som kungens sekreterare samt miste ledningen av kyrkopolitiken. Han var dock ännu riksråd. Kungen starka misstänksamhet slutade med att Laurentius föll i onåd, och tillsammans med Olaus Petri, ställdes de bägge inför rätta vid årsskiftet 1539-1540 och dömdes till döden. Bägge benådades dock men fick dryga böter, vilket gjorde att Laurentius förlorade nästan hela sin förmögenhet. De sista åren av sitt liv levde han tillbakadraget i Strängnäs.
Laurentius gick bort den 14 april 1552, fem dagar före Olaus Petri, och begravdes på gamla kyrkogården vid Strängnäs domkyrka.

År Titel/händelse
1496 Besökte Rom
Senast 1498 Kanik i Strängnäs
1498 Inskriven vid universitet i Rostock (juni)
1498 Fick magistergrad i Leipzig
1501 Besökte Rom
1507 Besökte åter Rostock
1509 Besökte Rom
1518-1534 Ärkedjäkne i Strängnäs
1520 Medlem i kättardomstolen före Stockholms blodbad
1523 Notarie och ceremonimästare vid kungavalet i Strängnäs
1523-1531 Gustav Vasas sekreterare
1524-1531 Nämnd som riksråd
1524-1534 Ärkedjäkne i Uppsala
1534 Fråntagen ärkedjäknedömena i Strängnäs & Uppsala
1540 Dömdes till döden men benådades

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2020-05-20 | Uppdaterad 2020-05-20
Samtida händelser 1470 - 1552
1477  Uppsala universitet grundas.
1478  Spanska inkvisitionen upprättas.
1483  Sveriges första tryckta bok.
1484  Sverige drabbas av pesten.
1492  Columbus seglar till Amerika.
1497  Kristina av Sachsen blir svensk drottning.
1501  Sten Sture d.ä. blir riksföreståndare.
1503-1506  Da Vinci målar Mona Lisa.
1504  Svante Nilsson (Sture) blir riksföreståndare
1508  En pestepidemi drar över Finland.
1509  Henrik VIII blir kung i England.
1510  Sala silvergruva upptäcks.
1514  Kristian II blir kung i Danmark och Norge.
1517  Martin Luther spikar upp sina 95 teser.
1518  Slaget vid Brännkyrka.
1520  Stockholms blodbad.
1521  Martin Luther blir bannlyst av katolska kyrkan
1521-1523  Befrielsekriget - krig mot Danmark.
1523  Gustav Vasa blir kung.
1526  Kungliga tryckeriet inrättas i Stockholm.
1527-1600  Reformationen i Sverige.
1531-1533  Klockupproret mot Gustav Vasa.
1534  Myntet Dalern börjar ges ut.
1534-1536  Grevefejden.
1541  Första fullständiga bibeln på svenska ges ut.
1542-1543  Dackefejden.
1544  Sverige blir ett ärftligt kungarike.
1545  Halva Linköping förstörs i en brand.
1549  Uppsala slott börjar byggas.
1551  Drottning Margareta dör, 35 år gammal.

Källor
dela sidan
Böcker:
Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet
» runeberg.org

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon