Laurentius Andreæ

Levde: ca 1470-1552 (drygt 80 r)
Titel: Reformator, rkedjkne, kyrkopolitiker, riksrd
Far: Anders
Mor: Ej knd

Bild saknas!

Biografi
Det uppges olika fdelsedatum fr nr Lars Andersson, som latiniserat blir Laurentius Andre, fddes, vissa uppger omkring 1470 och andra 1482. Frldrarna r ocks oknda, dock hette fadern Anders.

Studier
Laurentius, som av sin samtid kallades 'Mster Lars' studerade i Skara och i Uppsala, dr han blev baccalaureus (tog kandidatexamen) samt senare i Rostock och Leipzig dr han fick magistergrad. Han studerade av allt att dma juridik eftersom han frn 1505 hade titeln 'med apostolisk auktoritet notarius publicus', som i Sverige var en sllsynt vrdighet. Han skaffade sig en avsevrd bildning och var bland annat vl frtrogen med det latinska sprket.

Rom
Tre gnger var Laurentius i Rom dr han blev insatt i kanonisk rtt (romersk-katolska kyrkans rttsordning dr grundprincipen var pvens universella makt ver hela kyrkan) och med den romerska kurians praxis (kurian r nst efter pven det mest inflytelserika instansen i romersk-katolska kyrkan).

Martin Luther
Martin Luther
(1483-1546)
rkedjkne i Strngns 1518-1534
ter i Sverige blev Laurentius kansler hos biskop Mattias (Gregersson) i Strngns 1515, och ngra r senare blev han rkedjkne (rkediakon). En rkedjkne var chef fr dekanerna och vervakade dem med disciplinr makt. rkedjknen var en betydande mbetsman som sktte de yttre anordningarna fr gudstjnsten, frestod fattigvrden och tog sig drigenom en del av biskopens frvaltnings- och regeringsmakt.

Fllde kttardomar
Laurentius var med i den nmnd som fre Stockholms blodbad fllde kttardomen ver Sten Sture d.y. och hans anhngare som dmdes till dden fr ktteri. Efter att biskop Mattias blivit avrttad vid Stockholms blodbad blev Laurentius stiftets vikarierande chef.

Olaus Petri
Olaus Petri
(1493-1552)

Olaus Petri
I Strngns stiftade Laurentius bekantskap med reformatorn och diakonen Olaus Petri. Laurentius gjorde Olaus Petri till frestndare fr domkyrkoskolan i staden och brjade mer och mer intressera sig fr de kyrkopolitiska mjligheter som bland annat reformatorn Martin Luther frkunnade om, bland annat statens frigrelse frn pvens politiska och ekonomiska maktstllning samt inskrnkningen av biskoparnas makt.

Kungens sekreterare 1523-1531
Under riksdagen i Strngns i juni 1523 kom Laurentius i kontakt med Gustav Vasa, som p samma riksdag blivit vald till Sveriges kung. Laurentius gav Gustav Vasa en sammanfattning av den lutherska rrelsen och fick snart kungen intresserad, ven om Gustav i hgre grad var intresserad av det kyrkopolitiska n fr det rent religisa. Gustav gjorde honom ven till sin privata sekreterare.

rkedjkne i Uppsala 1524-1534
r 1524 blev han rkedjkne i Uppsala, som han hade samtidigt med rkedjkneposten i Strngns. Utver detta fick han ven inkomsterna frn Virmo pastorat i Finland. I ett brev till Vadstena kloster daterat 21 februari 1524 gav han uttryck fr de reformatoriska kyrkoprogrammet. Han ville att den Lutherska lran skulle glla i Sverige och inte de katolska och att kyrkan var den troende folkets gemenskap och inte prsternas, och att staten gde rtt att beskatta kyrkan. Han uppmanade ven att man skulle studera de Lutherska skrifterna. P det hr viset skaffade sig Laurentius mnga fiender men han hade Gustav Vasa p sin sida.

Tillsammans med Olaus Petri versatte Laurentius Nya testamentet till svenska, som kom ut 1526.

Gustav Vasa
Gustav Vasa
(ca 1496-1560)

rebrokonciliet 1529
1529 lyckades han, mot kungens vilja, f till stnd ett val och utnmning av rkebiskop. Han blev dock sjlv frbigngen, mycket p grund av kungens rdsla fr att Sverigen skulle f en allt fr sjlvstndig kyrkopolitiker. r 1529 var det kyrkomte i rebro (rebrokonciliet) och dr la Laurentius grunden till en officiellt pbjuden kristendomsundervisning i kyrka och skola.

Sprickan mellan Gustav Vasa och Laurentius kade allt mer och 1531 var han tvungen att lmna sin post som kungens sekreterare samt miste ledningen av kyrkopolitiken. Han var dock nnu riksrd. Kungen starka misstnksamhet slutade med att Laurentius fll i ond, och tillsammans med Olaus Petri, stlldes de bgge infr rtta vid rsskiftet 1539-1540 och dmdes till dden. Bgge bendades dock men fick dryga bter, vilket gjorde att Laurentius frlorade nstan hela sin frmgenhet. De sista ren av sitt liv levde han tillbakadraget i Strngns.

Laurentius gick bort den 14 april 1552, fem dagar fre Olaus Petri, och begravdes p gamla kyrkogrden vid Strngns domkyrka.

r Titel/hndelse
1496 Beskte Rom
Senast 1498 Kanik i Strngns
1498 Inskriven vid universitet i Rostock (juni)
1498 Fick magistergrad i Leipzig
1501 Beskte Rom
1507 Beskte ter Rostock
1509 Beskte Rom
1518-1534 rkedjkne i Strngns
1520 Medlem i kttardomstolen fre Stockholms blodbad
1523 Notarie och ceremonimstare vid kungavalet i Strngns
1523-1531 Gustav Vasas sekreterare
1524-1531 Nmnd som riksrd
1524-1534 rkedjkne i Uppsala
1534 Frntagen rkedjknedmena i Strngns & Uppsala
1540 Dmdes till dden men bendades

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2020-05-20 | Uppdaterad 2020-12-23
Samtida händelser 1470 - 1552
1477 Uppsala universitet grundas
1483 Sveriges frsta tryckta bok
1484 Sverige drabbas av pesten
1492 Columbus seglar till Amerika
1497 Kristina blir svensk drottning
1501 Sten Sture blir riksfrestndare
1504 Svante Nilsson blir riksfrestndare
1503-1506 da Vinci mlar Mona Lisa
1506 Christopher Columbus dr
1508 En pestepidemi drar ver Finland
1510 Sala silvergruva upptcks
1514 Kristian II blir dansk/norsk kung
1517 Martin Luther spikar upp 95 teser
1518 Slaget vid Brnnkyrka
1520 Stockholms blodbad
1521-1523 Befrielsekriget
1523 Gustav Vasa blir kung
1526 Kungliga tryckeriet inrttas (Sthlm)
1527-1600 Reformationen i Sverige
1531-1533 Klockupproret
1534 Myntet Dalern brjar ges ut
1534-1536 Grevefejden
1541 Frsta bibeln p svenska ges ut
1542-1543 Dackefejden
1544 Sverige blir ett rftligt kungarike
1545 Halva Linkping frstrs i en brand
1549 Uppsala slott brjar byggas
1551 Drottning Margareta dr

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet
runeberg.org

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon