Urban Hjärne
Levde: | 1641-1724 (82 år) |
Titel: | Läkare, landshövding och skald |
| Adliga ätten Hjärne. Adlad 1689 |
Far: | Erlandus Jonæ Hiærne (1596-1654) |
Mor: | Christina Tomasdotter Schmidt (1615-1682) |
Biografi
Urban Hiärne (adlad Hjärne) föddes i Skvorits prästgård i Ingermanland (som då tillhörde Sverige) den 20 december 1641 som son till kyrkoherden Erlandus Jonæ Hiærne (45) och Christina Tomasdotter Schmidt (26).
Pesten härjar
Sexton år gammal (1657) reste Urban till Stockholm men där härjade pesten så han gav sig iväg till Strängnäs istället där han togs emot av läroverkets rektor, doktor Tranæus.
Studenten 1658
Han tog studenten 1658 i Uppsala och bestämde sig för läkarvägen. Vid universitetet hade Olof Rudbeck väckt intresset för skådespel och med Rudbecks inflytande fick Hjärne tillåtelse att inrätta en teater på slottet, där han bland annat själv fixade dekorationen. Där spelade han åtskilliga skådespel med några vänner bland annat Rosimunda som han hade skrivit själv. Samtidigt studerade han medicin och bergsvetenskap. Han gjorde också en resa utomlands till Tyskland, Holland och Frankrike, och han var tre år i Paris där han blev medicine doktor i 1670.
Fyra år senare (1674) kom han tillbaka till Sverige och började jobba som läkare och året efter utnämndes han till assessor i bergkollegium.
Trolldomsväsendet
Eftersom han både var läkare och lärd blev han utvald att ingå i granskningsnämnden för trolldomsväsendet, det vill säga de som dömde över "häxorna" i de häxprocesser som förekom. Hjärne har ofta blivit utsedd till den som fick häxjakten att upphöra, men hans betydelse för att få kommissionen att ändra åsikt angående häxorna och tillslut även få slut på jakten har troligen kraftigt överdrivits genom årens lopp. Emellertid kanske han tillsammans med flera andra bidrog till att få slut på det hela.
Medevi brunn
År 1678 fann han i Medevi norr om Motala en mineralhaltig källa. Medevi brunn blev under hans ledning en plats dit de förnäma kretsarna sökte sig för medicinering, rekreation och inte minst nöjen. Han anlade där ett lasarett med 200 platser samt en kyrka.
Fyrtioåtta år gammal (1689) fick han adlig värdighet och av Karl XII blev han 1713 förordnad till vikarierande president i bergskollegium, vilket han 1719 tog avsked ifrån, och fick då titeln landshövding.
Äktenskap 1 & barn
Den 7 november 1676 gifte Hjärne (34) sig med Maria Svan och de fick nio flickor och en son:
1) Sofia Christina (1680-1717)
2) Maria (1681-1758)
3) Catharina (1683-1707)
4) Anna Catharina (1684-)
5) Brita (1685-1715) tvilling
6) Margareta (1685-) tvilling († späd)
7) Hedvig (1686-1720)
8) Carl (1688-1688) († 3 mån)
9) Charlotta (1689-1738)
10) Ulrika (1690-1690) († 3 v)
Hustrun Maria dog i barnsäng fjorton dagar efter sista barnet Ulrikas födelse. Dottern Ulrika blev kvävd av amman fjorton dagar senare.
Äktenskap 2 & barn
Den 7 februari 1692 gifte Hjärne (50) sig med friherrinnan Catharina Elisabet Bergenhielm (19) och de fick barnen:
11) Johanna Christina (1692-1751)
12) Eleonora Catharina (1693-1708) († 15 år)
13) Anna Maria (1694-1708) († 14 år)
14) Johan (1696-1764)
15) Carl Gustaf (1698-1699) († 18 mån)
16) Eva Margareta (1700-1707) († 7 år)
17) Elisabet (1702-1702) († späd)
Två av barnen omkom när en båt gick under på Mälaren 1708. Hustrun Catharina (36) dog troligen i barnsäng vid sista barnets födelse 1702.
Äktenskap 3 & barn
Den 18 januari 1703 gifte Hjärne (61) sig med Elisabet Carlsdotter (26) och de fick barnen:
18) Carl Urban (1703-1766)
19) Margareta Elisabet (1704-1705) († 2 mån)
20) Helena (1705-1707) († 14 mån)
21) Erland Fredrik (1706-1773)
22) Margareta Juliana (1707-1707) († späd)
23) Christian Henrik (1709-1793)
24) Olof Samuel (1710-1740)
25) Ulrik Leonard (1712-1758)
26) Gustaf Adolf (1715-1805)
Urban Hjärne (82) gick bort den 10 mars 1724 och begravdes i Bromma kyrka i Stockholm.
År | Titel/händelse (urval) |
1655 | Inskriven vid universitetet i Dorpat |
1657-1658 | Studier vid Strängnäs gymnasiet |
1658 | Inskriven vid Uppsala universitet |
1661-1666 | Informator i Stockholm samt studier i Uppsala |
1666 | Husläk hos generalguvernören greve Claes Tott i Riga |
1669 | Garnisonsläkare i Riga, läkare på Totts ambassad till Polen |
1669-1674 | Studieresa i Europa |
1670 | Medicine doktor i Angers, Frankrike |
1674 | Praktiserande läkare i Stockholm |
1675 | Ledamot i Collegium medicorum |
1675 | Extra ordinarie assessor i bergskollegium |
1676 | Ledamot av kommissorialrätten för Stockholm angående häxprocesserna |
1678-1682 | Brunnsläkare vid hälsobrunnen i Medevi, Östergötland |
1683 | Ledare för Laboratorium chymicum (första kemiska laboratoriet i Sverige) |
Ordinarie assessor i bergskollegium | |
1684 | Tjänstgörande förste livmedicus hos Karl XI |
1685 | Livmedicus hos änkedrottning Hedvig Eleonora |
1689 | Adlad (3 jan) |
1696-1712 | Arkiater (överläkare) och preses (förste) i Collegium medicum |
1713 | Vice president i bergskollegium |
1720 | Avsked med landshövdings titel |
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dör i Göteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn får stadsrättigheter
1665 Stora delar av Nyköping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar
1676 Skeppet Kronan förliser
1677 Kyrkobönen mot trolldom avskaffas
1680 Straffet för kyrkoslagsmål skärps
1682 Indelningsverket införs
1685 Kaffet kommer till Sverige
1687 Newton ger ut sin gravitationslag
1690 Kakao/choklad kommer till Sverige
1691 Sverige drabbas av missväxt
1693 Drottning Ulrika Elonora dör
1695 En svår missväxt drabbar Sverige
1697 Kung Karl XI dör
1697 Karl XII blir kung
1697 Stockholms slott brinner
1700-1721 Stora nordiska kriget pågår
1704 Sista häxavrättningen i Sverige
1707 Ramlösa Hälsobrunn invigs
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» runeberg.org
» stora bilden