Johan Vasa
| Levde: | 1589-1618 (28 år) |
| Titel: | Prins. Hertig av Finland och Östergötland och greve till Åland och Bråborg. |
| Far: | Johan III (1537-1592) |
| Mor: | Gunilla Bielke (1568-1597) |
Biografi
Johan Johansson (av Vasaätten) föddes den 18 april 1589 i Uppsala som son till Johan III (51) och Gunilla Bielke (20). Ett år gammal fick Johan Åbo och Bråborgs slott och län, samtidigt som han blev hertig av Finland.
När Johan föddes var hans far svensk kung, men han dog när Johan inte var mer än 3½ år gammal. Därefter blev hans halvbror Sigismund (26) kung. Johan växte upp hos sin farbror hertig Karl (IX) och behandlades som en son av denne. Han fick en vårdad uppfostran, och en tid hade han Johan Skytte som lärare. Han hade goda språkkunskaper, framför allt i tyska, och han var mycket kulturintresserad. I periodvis uppfostrades han tillsammans med sin kusin, och blivande fru, Maria Elisabet Eriksdotter (Vasa). Elva år gammal blev han hertig av Östergötland.
Sigismund avsatt
Efter att Sigismund blivit avsatt 1599, var rätteligen Johan den nästa i kö till Sveriges krona. Dock ville hans farbror Karl inte gärna avstå från att själv ta makten i Sverige, eftersom han skött en stor del av regeringsbestyren under sin brorson Sigismunds regeringstid, eftersom denne mest varit i Polen, där han också var kung.
Det hela löste sig ganska enkelt då de lyckades övertala Johan att avsäga sig alla anspråk på tronen, vilket skedde på riksdagen i Norrköping 1604. Han var då femton år gammal, och hertig Karl blev istället kung under namnet Karl IX. För detta fick Johan istället hertigdömen som omfattade norra och västra Östergötland, Kinda och Ydre härader i Småland, Sundbo i Närke, Läckö slott och län och Kåkind härad i Västergötland. År 1606 fick han tillträda sitt hertigdöme.
År 1609 utfärdade Karl IX även ett donationsbrev som gav Johan en stark maktställning och han tillerkändes andlig och världslig domsrätt och rätt att utse biskopar och lagmän. Dessutom fick han tillverka egna mynt med sin egen bild på. I verkligheten var hans makt inte så enväldig som man kan tro. Det finns belägg för att Karl IX gav anvisningar direkt till Johans underordnade och att Johan själv inte alltid vågade utnyttja sin bestämmanderätt utan att först fråga vad farbrodern tyckte.
Äktenskap
År 1610 trolovade Johan (16) sig med sin kusin Maria Elisabet (14) och den 29 november 1612 gifte de sig. Maria var dotter till Karl IX och Kristina som Johan växt upp vid. Maria var följaktligen syster till Gustav II Adolf. Prästerna hade innan giftermålet lämnat in en klagoskrift till kungen där de informerade om att tidigare regenter tyckt illa om giften i så nära släktled. Dessutom var det förbjudet enligt 1571 års kyrkoordning. Gustav Adolf lämnade över ärendet till sin mor, änkedrottning Kristina, som påpekade att äktenskapsfrågor mer angick den världsliga makten än prästerskapet. Dessutom hade de ju inte protesterat när trolovningen skett.
Riksdagen i Nyköping 1611
När Karl IX dog den 30 oktober 1611, kom frågan om vem som skulle bli kung åter upp. Johan var den som stod närmast, men han var ännu en gång foglig och avsade sig rätten till kronan vid en riksdag i Nyköping 1611, och hans kusin Gustav II Adolf blev kung istället. För detta utvidgades Johans hertigdömen och han fick nu ytterligare fyra härader i Västergötland. Därtill ställdes också de ordinarie kronouppbörden av skatter och avgifter, tullar, bötesmedel och dylikt till hans förfogande. Utöver allt detta var han även överbefälhavare över de uppsatta trupperna i sitt furstendöme. Han byggde upp furstendömets administration och rättsväsen och gjorde insatser som domare och lagstiftare. Han ägnade stort intresse åt städerna och då framför allt åt Norrköping där han gav riktlinjer beträffande stadsplan och arkitektur och även godkände favörer som inspirerade till ökad invandring. Norrköping blev furstendömets 'huvudstad', och utanför staden lade han i maj 1614 grunden till Johannisborg, som var tänkt att bli ett änkesäte till Maria, men de hann bägge dö innan byggnaden stod färdig.
Kalmarkriget
Gustav Adolf var mån om att vinna Johans förtroende och vänskap. Kungen använde honom som militär medhjälpare, bland annat under Kalmarkriget (1611-1613) där han visade goda militära ledaregenskaper. Det sägs att Johan hade svårt att hålla i sina pengar, han var allt för givmild och slösaktig för det, vilket gjorde att han fick stora ekonomiska problem. Han saknade helt enkelt ekonomiskt sinne. Redan i unga år hade Johan visat tecken på psykisk sjukdom, och under vissa perioder och i synnerhet efter giftermålet sägs det att sjukdomen förvärrades.
Johan (28) gick bort den 5 mars 1618 på Bråborgs slott. Han hade då inga legitima barn men hans testamente nämner en frilloson som kallades för Hans Johansson. Denne skall ha avlidit ogift i Tyskland. Modern till barnet skall ha hetat Kerstin Månsdotter.
Stöd historiesajten!
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Kungliga släktband (Sundberg)
Stöd historiesajten!