Johan Vasa

Levde: 1589-1618 (28 r)
Titel: Prins. Hertig av Finland och stergtland och greve till land och Brborg.
Far: Johan III (1537-1592)
Mor: Gunilla Bielke (1568-1597)

Johan Johansson (Vasa)

Biografi
Johan Johansson (av Vasatten) fddes den 18 april 1589 i Uppsala som son till Johan III (51) och Gunilla Bielke (20). Ett r gammal fick Johan bo och Brborgs slott och ln, samtidigt som han blev hertig av Finland.

Nr Johan fddes var hans far svensk kung, men han dog nr Johan inte var mer n 3 r gammal. Drefter blev hans halvbror Sigismund (26) kung. Johan vxte upp hos sin farbror hertig Karl (IX) och behandlades som en son av denne. Han fick en vrdad uppfostran, och en tid hade han Johan Skytte som lrare. Han hade goda sprkkunskaper, framfr allt i tyska, och han var mycket kulturintresserad. I periodvis uppfostrades han tillsammans med sin kusin, och blivande fru, Maria Elisabet Eriksdotter (Vasa). Elva r gammal blev han hertig av stergtland.

Sigismund avsatt
Efter att Sigismund blivit avsatt 1599, var rtteligen Johan den nsta i k till Sveriges krona. Dock ville hans farbror Karl inte grna avst frn att sjlv ta makten i Sverige, eftersom han sktt en stor del av regeringsbestyren under sin brorson Sigismunds regeringstid, eftersom denne mest varit i Polen, dr han ocks var kung.

Riksdagen i Norrkping 1604
Karl IX
Karl IX
(1550-1611)

Det hela lste sig ganska enkelt d de lyckades vertala Johan att avsga sig alla ansprk p tronen, vilket skedde p riksdagen i Norrkping 1604. Han var d femton r gammal, och hertig Karl blev istllet kung under namnet Karl IX. Fr detta fick Johan istllet hertigdmen som omfattade norra och vstra stergtland, Kinda och Ydre hrader i Smland, Sundbo i Nrke, Lck slott och ln och Kkind hrad i Vstergtland. r 1606 fick han tilltrda sitt hertigdme.

r 1609 utfrdade Karl IX ven ett donationsbrev som gav Johan en stark maktstllning och han tillerkndes andlig och vrldslig domsrtt och rtt att utse biskopar och lagmn. Dessutom fick han tillverka egna mynt med sin egen bild p. I verkligheten var hans makt inte s envldig som man kan tro. Det finns belgg fr att Karl IX gav anvisningar direkt till Johans underordnade och att Johan sjlv inte alltid vgade utnyttja sin bestmmandertt utan att frst frga vad farbrodern tyckte.

Maria Elisabet
Maria Elisabet
(1596-1618)

ktenskap
r 1610 trolovade Johan (16) sig med sin kusin Maria Elisabet (14) och den 29 november 1612 gifte de sig. Maria var dotter till Karl IX och Kristina som Johan vxt upp vid. Maria var fljaktligen syster till Gustav II Adolf. Prsterna hade innan giftermlet lmnat in en klagoskrift till kungen dr de informerade om att tidigare regenter tyckt illa om giften i s nra slktled. Dessutom var det frbjudet enligt 1571 rs kyrkoordning. Gustav Adolf lmnade ver rendet till sin mor, nkedrottning Kristina, som ppekade att ktenskapsfrgor mer angick den vrldsliga makten n prsterskapet. Dessutom hade de ju inte protesterat nr trolovningen skett.

Riksdagen i Nykping 1611
Nr Karl IX dog den 30 oktober 1611, kom frgan om vem som skulle bli kung ter upp. Johan var den som stod nrmast, men han var nnu en gng foglig och avsade sig rtten till kronan vid en riksdag i Nykping 1611, och hans kusin Gustav II Adolf blev kung istllet. Fr detta utvidgades Johans hertigdmen och han fick nu ytterligare fyra hrader i Vstergtland. Drtill stlldes ocks de ordinarie kronouppbrden av skatter och avgifter, tullar, btesmedel och dylikt till hans frfogande. Utver allt detta var han ven verbeflhavare ver de uppsatta trupperna i sitt furstendme. Han byggde upp furstendmets administration och rttsvsen och gjorde insatser som domare och lagstiftare. Han gnade stort intresse t stderna och d framfr allt t Norrkping dr han gav riktlinjer betrffande stadsplan och arkitektur och ven godknde favrer som inspirerade till kad invandring. Norrkping blev furstendmets 'huvudstad', och utanfr staden lade han i maj 1614 grunden till Johannisborg, som var tnkt att bli ett nkeste till Maria, men de hann bgge d innan byggnaden stod frdig.

Gustav II Adolf
Gustav II Adolf
(1594-1632)

Kalmarkriget
Gustav Adolf var mn om att vinna Johans frtroende och vnskap. Kungen anvnde honom som militr medhjlpare, bland annat under Kalmarkriget (1611-1613) dr han visade goda militra ledaregenskaper. Det sgs att Johan hade svrt att hlla i sina pengar, han var allt fr givmild och slsaktig fr det, vilket gjorde att han fick stora ekonomiska problem. Han saknade helt enkelt ekonomiskt sinne. Redan i unga r hade Johan visat tecken p psykisk sjukdom, och under vissa perioder och i synnerhet efter giftermlet sgs det att sjukdomen frvrrades.

Johan (28) gick bort den 5 mars 1618 p Brborgs slott. Han hade d inga legitima barn men hans testamente nmner en frilloson som kallades fr Hans Johansson. Denne skall ha avlidit ogift i Tyskland. Modern till barnet skall ha hetat Kerstin Mnsdotter.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-11-12 | Uppdaterad 2021-01-02
Samtida händelser 1589 - 1618
1596 Svr missvxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avstts
1600 Linkpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dr
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrtt inrttas i Stockholm

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Kungliga slktband (Sundberg)

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon