Hans Brask

Levde: 1464-1538 (74 r)
Titel: Biskop i Linkping 1513-1527
Far: Per Brask (~1488)
Mor: Birgitta Nilsdotter (ca 1430-)

Bild saknas!

Biografi
Hans Brask fddes 146(4) i Linkping som son till borgmstaren Per Brask och Birgitta Nilsdotter.

Studier
Brask studerade frst vid Skara katedralskola innan han den 23 juni 1486 skrevs in vid Rostocks universitet. Till fljd av ett stort folkuppror stngdes dock skolan i Rostock s ret drp fortsatte han sina studier vid Greifswalds universitet.

Biskop 1513
Under strre delen av 1490-talet befann sig Brask i Linkping dr han arbetade som biskopens kansler. 10 april 1501 blev han domprost och togs in i rikets rd som sdan och den 6 april 1513 konfirmerades han av pven till biskop i Linkping.

Olaus Petri
Olaus Petri
(1493-1552)

Brasklapp
Brask var en av dem som satte sitt sigill under 1517 rs riksrdsbeslut. Beslutet gick ut p att avstta rkebiskopen Gustav Trolle som ansgs som danskvnlig. Nr Kristian II (Tyrann) intog Stockholm tre r senare och Stockholms blodbad genomfrdes p sina och Gustav Trolles fiender, plockade Brask fram en vaxsigillkapsel dr det fanns en lapp med skriften 'Till denna besegling r jag ndd och tvungen', en lapp som han skall ha gmt undan, till denna tidpunkt, och p detta stt undgick han ddsstraff. Allt enligt Olaus Petri som sgs ha varit p plats och tjugo r senare skrev ner allt i en krnika. P grund av lappen i sigillet har vi ftt ordet 'brasklapp' som betyder 'hemlig reservation' eller ett frbehll/restriktion om att en viss sak kanske inte kommer att ske.

Efter att Gustav Vasa tagit makten gick Brask ver p dennes sida, och fick som tack fr det vara med om att utdela frlningar.

Laurentius Petri
Laurentius Petri
(1499-1573)

Startade boktryckeri
Brask sgs ha varit en av sin tids frmste mn, han var bde kunnig och erfaren svl i ekonomiska och politiska som i kyrkliga ting, och dessutom jobbade han p att frska frmja Sveriges utveckling. Brask var ekonomisk lagd och han fick bra inkomster frn sina egna egendomar som han hade i stergtland, Smland, Vstergtland och Sdermanland. Han frskte ven att f knnedom om andra lnders framsteg i odling fr att sedan infra samma uppfinningar i Sverige. Han hade ven planer p att anlgga en kanal och frbinda Vttern och Vnern och p s stt gra en direkt frbindelse mellan vre Sverige och Vsterhavet. Dessutom inrttade han ett boktryckeri i Sderkping (1523) dr han gav ut antilutherska skrifter. Gustav Vasa frbjd honom efter en tid att motarbeta Olaus Petri och dennes bror Laurentius Petri, och tryckeriet mste drfr lggas ner 1526.

Katolik
Som politiker skapade Brask sig ryktbarhet och han blev den sista stora katolske kyrkopolitikern i Sverige. Han sgs ha varit konservativ av princip, orubblig, konsekvent och objlig. Brask var katolik och efter reformationsriksdagen (kyrkoomvlvningen) som Gustav Vasa genomfrde i Vsters 1527 blev det omjligt fr Brask att leva i ett s protestantiskt land som Sverige.

Sigismund I
Sigismund I
(1467-1548)

Landsflykt
Efter en resa till Gotland i augusti 1527 drev Brasks fartyg (efter egen utsago) till Danzig i Polen, dr han av kung Sigismund I fick en sker uppehllsort. Han gick med andra ord i landsflykt.

Vsters riksdag 1527
Brask blev med tiden mycket kritisk mot Gustav Vasa och protesterade mot, som han ansg, det olagliga 'Vstersbeslutet' som togs p riksdagen i Vsters 1527 som bland annat ledde till att biskoparnas makt och frmgenhet minskade och att kungen skulle vara kyrkans verhuvud. Pven i Rom skulle drmed inte behva bekrfta ett biskopsval, utan det skulle kungen sjlv kunna gra. Alla bter som fram till dess tillfallit biskoparna skulle g till kungen och biskoparna fick inte lngre rtt att dma utan det skulle en civil domstol gra. Dessutom kade adelns tillgngar p kyrkans bekostnad. Frutom detta skulle all egendom som adeln donerat till kyrkan efter r 1454 g tillbaka till den som sknkt det, och var donatorn och hans tt utdd, skulle egendomen tillfalla kungen.

Efter elva r utomlands gick Brask (ca 74) bort ogift i klostret Landa i Polen den 30 juli 1538.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-02-07 | Uppdaterad 2020-12-27
Samtida händelser 1464 - 1538
1471 Slaget vid Brunkeberg
1477 Uppsala universitet grundas
1483 Sveriges frsta tryckta bok
1484 Sverige drabbas av pesten
1492 Columbus seglar till Amerika
1497 Kristina blir svensk drottning
1501 Sten Sture blir riksfrestndare
1504 Svante Nilsson blir riksfrestndare
1503-1506 da Vinci mlar Mona Lisa
1506 Christopher Columbus dr
1508 En pestepidemi drar ver Finland
1510 Sala silvergruva upptcks
1514 Kristian II blir dansk/norsk kung
1517 Martin Luther spikar upp 95 teser
1518 Slaget vid Brnnkyrka
1520 Stockholms blodbad
1521-1523 Befrielsekriget
1523 Gustav Vasa blir kung
1526 Kungliga tryckeriet inrttas (Sthlm)
1527-1600 Reformationen i Sverige
1531-1533 Klockupproret
1534 Myntet Dalern brjar ges ut
1534-1536 Grevefejden

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Bermda svenskar frn tolv sekler (Sahlberg)

Hemsida:
riksarkivet.se

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon