Johan Henric Kellgren

Levde: 1751-1795 (43 r)
Titel: Diktare, tidningsman, kritiker, frfattare. Startade Stockholms-Posten
Far: Jonas Kiellgren (1701-1771)
Mor: Christina Elisabeth Wulff (1710-1784)

Johan Henric Kellgren

Biografi
Johan Henric Kellgren fddes den 1 december 1751 i Floby prstgrd i Vstergtland, som son till kyrkoherden Jonas Kiellgren (50) och Christina Elisabeth Wulff (41). Kellgren hade fyra systrar, tv av dessa var halvsystrar. Han hade ven en ldre bror. Bde brodern och svgrarna blev prster, precis som Kellgrens far var, och man vntade sig att ven Kellgren skulle vlja den banan, vilket dock inte blev fallet.

Utbildning
Kellgren uppfostrades i hemmet till hsten 1762 d han skrevs in i Skara skola, dr han gick till 1768. Den 15 oktober sistnmnda r skrevs han in vid bo akademi.

Informator
Han var drefter informator hos hradshvdingen Sackln i Finland 1770-1771 och drefter vid lagman Wallenstierna 1771-1773. Han blev vidare respondent vid bo akademie den 11 december 1771, disponent 4 juli 1772 och magister 22 juli 1772.

Aurora
r 1774 blev han docent i latinsk litteratur p en avhandling, skriven p latin, dr han med citat frn vitt skilda lnder och tider frsker visa att poesin uppsttt tidigare n filosofin. Under sin studietid var han med i studentsllskapet Avazu och frn 1773 i det litterra bosllskapet Aurora. Han gav ocks ut flera dikter anonymt i bland annat Aurorafrbundets tidskrift 'Tidningar, utgivna av ett sllskap i bo'.

Johan Henric Kellgren

P uppdrag av Aurora skrev Kellgren ven ett ode till Gustav III nr denne var p besk i bo 1775. Kellgren hade redan som ung student hyllat kungen i en dikt som lmnades in till och antogs av bo akademi (dikten r ej bevarad).

Stockholms-Posten
Tjugosex r gammal (1777) flyttade han till Stockholm och blev informator till generalljtnanten och greven Meijerfelt. Tillsammans med kanslisten Karl Peter Lenngren (gift med Anna Maria Lenngren) tog Kellgren 1778 initiativet till en ny tidning som blev kallad fr Stockholms-Posten.

Bibliotekarie
r 1780 utnmndes Kellgren till Gustav III:s bibliotekarie och fick snart uppdraget att samarbeta med honom i dramatik, vilket egentligen inte riktigt var frenligt med Kellgrens tillvgagngsstt d han helst arbetade p egen hand och gillade inte att skriva 'efter frelagd plan p frelagd tid'. ven om han jobbade ihop med kungen en hel del s kom han aldrig i ett s frtroligt frhllande till denne, som till exempel Carl Gustaf af Leopold gjorde. Dessutom deltog Kellgren sllan i hovlivet. Med frfattare och skalden Thomas Thorild utkmpade Kellgren en bitter strid. Samtidigt som Kellgren frde den Voltaireska "frstndsupplysningens" frde Thorild den Rousseauska knsloupplysningens talan, vilket oundvikligen fick dem att drabba samman.

Svenska Akademiens frste direktr
Nr Svenska Akademien bildades 1786 var Kellgren en av de tretton som Gustav III valde ut till ledamter. Han blev dessutom genom lottning Svenska Akademiens frste direktr. Kellgren anses vara en av sin tids mest ansedde och framstende satiriker, en utmrkt lyriker och en frtrfflig prosafrfattare. 1778 blev han medarbetare i tidningen Stockholmsposten, dr han yttrade sina politiskt frisinnade sikter. I filosofiskt avseende slt han sig till Voltaire, och han bekmpade med frnuftets vapen vidskepelsen och vantron i deras mnga olika yttringar, samt utvade en litterr kritik, som fr vett och smak var av vlgrande inflytande.

Johan Henric Kellgren
Johan Henric Kellgren

Poetisk frmga
Kellgrens poetiska frmga anvndes ven av Gustav III fr utfrandet av flera dramatiska utkast, till exempel operorna 'Gustav Vasa', 'Gustav Adolf' och 'Ebba Brahe'. ven som prosafrfattare rknas Kellgren bland de mera framstende i vr litteratur. Hans artiklar i Stockholmsposten samt hans frord till Bellmans skrifter anses tillhra ngra av det bsta som skrivits i Norden under upplysningstiden. I de prosaiska noterna till 'Man ger ej snille fr det man r galen' samt hans 'Strdda reflexioner' innehller en mngd kvicka och djupsinniga satser.

Som versttare tolkade han svl de gamla skriftstllarna Propertius och Horatius liksom de nyare som Franois Voltaire och Baggesen med flera. Slutligen har han ven skrivit en mngd prosaiska uppsatser.

Kellgren (43) gick bort den 20 april 1795 i Stockholm och begravdes i Jakobs kyrka, Stockholm. Han hade d varit sjuk i flera r av bland annat syfilis och lungtuberkulos vilket han tydligen ftt redan i sin ungdom. En medalj med Kellgrens bild delades ut och p den fanns en text p latin som versatt lyder 'Till skalden, filosofen, medborgaren, vnnen frn srjande vnner'.

r Titel/hndelse (urval)
1752-1768 Elev vid Skara skola
1768 Inskriven vid bo akademie (okt)
1770-1771 Informator hos hradshvding Jakob Johan Sackln i Pemar, Finland
1771-1773 Informator hos lagman Wallenstierna p Perno, Finland
1771 Respondent vid bo akademie (dec)
1772 Disponent (4 juli)
1772 Magister (22 juli)
1773 Medlem av sllskapet Aurora i bo
1774 Disponent fr docentur (april)
1774 Docent i latinsk vitterhet (juni)
1774 Informator hos friherre Herman Fleming, Villns
1777-1780 Informator hos greve Johan August Meijerfeldt, Stockholm
1777 Medlem av Utile Dulci (vittert och musikaliskt ordenssllskap)
1778- Redigerade Stockholms Posten tillsammans med Karl Peter P Lenngren (frn 1778)
1780 Bibliotekaries Namn- heder och vrdighet (n.h.o.v)
1781 Huvudredaktr i Stockholms Posten
1785 Kungliga Majestts handsekreterare
1785 Teatercensor
1786 Ledamot av Sveriges Advokatsamfund (LSA)
1786 Ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhllet i Gteborg (LVVS)
1788 Ledamot av musikaliska akademien (LMA)

Arbeten/verk (urval)
Nya skapelsen eller inbillningens vrld
Till Fredrika
Till Rosalie
Till Kristina
Epikurismen
Vrvisa
Saknaden
Frtvivlan
Gustav Vasa
Gustav Adolf och Ebba Brahe
Aeneas i Carthago
Kristina
Dumboms leverne
Ljusets fiender
Byxorna
Nytt frsk till orimmad vers
Man eger ej snille fr det man r galen
Mina ljen
Fretalet till Fredmans Epistlar (prosaisk uppsats)
Filosofen p landsvgen eller fria tankar i litteraturen (prosaisk uppsats)
Filosofi och moral (prosaisk uppsats)
Om allmnhetens domsrtt i vittra mnen (prosaisk uppsats)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-21 | Uppdaterad 2021-01-07
Samtida händelser 1751 - 1795
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr
1794 Kaffe frbjuds i Sverige igen

Källor
dela sidan
Bcker:
• Vem r vem i vrldslitteraturen, frfattarlexikon
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
digitaltmuseum.se
runeberg.org
stora bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon