Carl Gustaf af Leopold

Levde: 1756-1829 (73 r)
Titel: Skald, frfattare, ledamot av svenska akademien
Adel/ätt: Adliga tten af Leopold. Adlad 1809. Utdd 1829.
Far: Carl Adam Leopold (1726-1780)
Mor: Mrta Kristina Hobel (-1772)

Carl Gustaf af Leopold

Biografi
Carl Gustaf af Leopold fddes 1756 i Stockholm (har sett bde april och november som fdelsemnad). Frldrarna var tulltjnstemannen Carl Adam Leopold (30) och Mrta Kristina Hobel. Kort efter fdelsen flyttade familjen till Norrkping.

Studier
Leopold sattes i skola i Norrkping, sen vid Sderkpings trivialskola och drefter Linkpings gymnasium. Som gymnasist fick han fjorton r gammal (1770) i Norrkping hlla ett tal p vers till kronprins Gustav (III) fdelsedag, vilket sedan trycktes. Sjutton r gammal brjade han studera i Uppsala men lmnade universitetet mot slutet av 1774 fr att brja som informator hos hovmarskalken greve Douglas p Stjrnorp. 1777 var han ter tillbaka i Uppsala dr han snart gjorde sig knd som skald. Men ett av hans frsta arbeten 'Skaldebrev till Adjuncten G i Norrkping' (1777) vckte genom sin oanstndiga ton de lrda mnnens missnje och orsakade att han fick sig en tillsgelse infr konsistoriet.

Skald
Sin status som skald fick Leopold genom sitt 'Ode ver kronprinsens' (Gustav Adolfs) fdelse 1778 vilket hlsades med stort bifall. Johan Henric Kellgren i tidningen Stockholmsposten utsatte den fr en hrd detaljkritik vilket orsakade en lng tvist mellan Kellgren och Leopold. Senare blev de dock vnner och Leopold ingick som medarbetare i Kellgrens tidning dr de bgge frenade sina vapen mot deras gemensamme fiende Thomas Thorild.

Greifswald
Av ekonomiska skl reste Leopold till Greifswald i Svenska Pommern r 1780, dr han efter avlagt disputationsprov 1781 blev filosofi magister och 1782 docent i lrdomshistoria. Efter det blev han utnmnd till vice bibliotekarie vid Stralsunds stadsbibliotek i Mecklenburg-Vorpommern. 1785 var han ter tillbaka i Uppsala dr han blev Lideniansk bibliotekarie.

Bibliotekarie p slottet
Gustav III anstllde honom 1786 till sin bitrdande sekreterare och gav honom bostad p slottet. Kungen betalade ocks alla hans rkningar. I juni 1786 valdes han till ledamot av Svenska akademien och 1787 blev han bibliotekarie vid Drottningholms bibliotek och ret drefter blev han kungens handsekreterare. S lnge kungen levde fick han dock inga titlar, lika lite som de andra snillena som omgav kungen. Utan det var frst efter kungens dd 1792 som han utnmndes till kanslird 1799, upphjdes i adligt stnd 1809 med namn af Leopold och fick titeln statssekreterare 1818.

Efter Kellgrens tidiga dd (1795) intog Leopold hans skaldetron och blev den som utvade det strsta inflytandet p diktkonsten och den andliga odlingen i landet. Leopold r jmte Kellgren den tidevarvets mest representative frfattare och ven representant fr "upplysningstidevarvet". Detta beror bland annat p mngsidigheten i hans skriftstllarskap, p hans kunskapsrikedom och lrdom, samt hans lnga verksamhetstid.

Verk (urval)
• Oden
• Virginia
• Metromanien (versttning av Pirons komedi)
• Ode ver begret till ett oddligt namn
• Hfdernas rst, Det slutande rhundradet, Religionen
• Sng ver sjsegern vid Hogland (politisk sng)
• Frtjensten, Predikaren (politisk sng)
• Egl och Annett
• Det Svraste Miraklet
• Mina Nya Rum
• Talismanen, eller uppfostran till Lycka
• Enklingen
samt flera fabler, epigram och poetiska berttelser.

ktenskap
Den 17 september 1790 gifte Leopold (34) sig med Sara Petronella Fehman (33).

P sin lderdom frlorade Leopold synen och tillbringade de sista sju ren i fullkomligt mrker. Det han sysselsatte sig med d var att delta i aftoncirklar i vilka det deltog personer frn olika stnd och med olika sikter som diskuterade litteratur och politik. Hans hustru Sara Petronella Fehman gick bort i maj 1829 och sjlv dog Leopold (73) den 9 november samma r och begravdes i Klara kyrkogrd i Stockholm.

r Titel/hndelse (urval)
~ Studier i Norrkping, vid Sderkpings trivialskola och vid Linkpings gymnasium
1773 Inskriven vid Uppsala Universitet
1774-1777 Informator Wilhelm Otto Douglas p Stjmorp
1781 Inskriven vid universitetet i Greifswald (nov)
1782 'Disp pro gradu' (gradualdisputation) vid Greifswald universitetet (mars)
1782 Disponerade fr docentur vid Greifswald universitetet (juni)
1782 Verkstllande rdsbibliotekarie i Stralsund (nov)
1784 Lidnsk bibliotekarie vid Uppsala universitet
1786 Ledamot av Sveriges Advokatsamfund (LSA)
1787 Bibliotekarie vid Drottningholms slott
1788 Kunglig handsekreterare
1791 Ledamot av nummerlotteridirektionen
1793-1795 Bosatt i Linkping
1797 Teatercensor
1799 Kanslirds titel
1802 Ledamot Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (LVHAA)
1804 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1809 Ledamot av 1809 rs tryckfrihetskommission
1809 Adlad (juni)
1809 Ledamot av kanslistyrelsen
1811-1819 Ledamot av psalmboks-kommissionen
1814 Ledamot av musikaliska akademien (LMA)
1818 Statssekreterare

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-21 | Uppdaterad 2021-01-07
Samtida händelser 1756 - 1829
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr
1794 Kaffe frbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffefrbudet frn 1794 hvs
1799 Kaffefrbud i Sverige terigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffefrbudet frn 1799 hvs
1803-1815 Frsta Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffefrbud infrs fr 5:e gngen
1818 Karl XIII dr
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrkping brinner ner
1822 Kaffefrbudet frn 1817 hvs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand frstr strsta delen av bo

Källor
dela sidan
Bcker:
• Litteraturhandboken, ver 2000 frfattare (Forum)
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com
runeberg.org
stora bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon