Carl Johan Cronstedt

Levde: 1709-1777 (68 år)
Titel: Arkitekt, uppfinnare
Adel/ätt: Friherrliga och grevliga ätterna Cronstedt. Friherrlig 1719. Grevlig 1731
Far: Jacob Cronstedt (1668-1751)
Mor: Margareta Beata Grundel (1689-1772)

Carl Johan Cronstedt

Biografi
Carl Johan Cronstedt föddes i Stockholm den 25 april 1709 som son till Jacob Cronstedt (adlad Olderman) (41) och dennes hustru Margareta Beata Grundel (20).

Tjugotvå år gammal blev Carl Johan hovjunkare (1731). Efter studier i byggnadskonst vid slottsbygget i Stockholm under Carl Hårlemans ledning samt i mekanik hos Christopher Polhem på Stjärnsund reste Cronstedt tillsammans med Hårleman på sin första studieresa till Paris dit de anlände i februari 1732. I Paris studerade han arkitektur och han hade fått tillstånd att resa runt och studera alla kungliga slott och trädgårdar samt fick även tillträde till hovet. I Paris umgicks han flitigt med arkitekter och konstnärer. Hårleman återvände redan på våren 1732 till Sverige men de brevväxlade flitigt. Även fast Cronstedt var utomlands fick han hovintendents titel 1733.

Resor utomlands
I slutet av år 1735 fortsatte han resan till Rom där han stannade och studerade i ett år. Han besökte även Neapel och vid återresan till Paris och Florens av vars konstakademi han blev ledamot. Efter ett kortare uppehåll i Paris reste han över Holland och Tyskland hem till Sverige dit han kom den 21 november 1737. Väl hemma blev han i första hand sysselsatt vid slottsbygget där han fick befäl över samtliga anställda hantverkare.

Ledamot av Vetenskapsakademien
Till följd av sina kunskaper i mekanik valdes han 1739 in som ledamot av Vetenskapsakademien som för övrigt grundats samma år. Ofta fick Cronstedt fullborda många av Hårlemans påbörjade arbeten. Efter att Cronstedt blivit överintendent (1743) fick han ett antal arkitektuppdrag både i Stockholm andra i andra delar av landet.

Under 1760-talet gjorde han ritningar till Börshuset i Stockholm som godtogs 1768. Under arbetets gång ändrades dessa dock ganska mycket av arkitekten Erik Palmstedt, som bland annat tog bort en våning. Sistnämnda har därför fått äran till att ha utfört ritningarna till Börshuset, som stod färdigt 1776.

Utöver arkitekturen uppfann han den moderna kakelugnen som var nog så viktig i det kalla Sverige, samt utformade lantbruksmaskiner. Han ägde godsen Fullerö och Almö i Västmanland och ett stenhus, kvarteret Kamelen nummer 14, vid Regeringsgatan i Stockholm. Hans hustru ägde själv Bergaholms säteri i Salems socken och Viurila säteri i Halikko socken i Finland.

Äktenskap & barn
År 1744 gifte sig Carl Johan (34) med grevinnan Eva Margareta Lagerberg (18). De fick barnen:
1) Fredrik Adolf Ulrik 1744-1829
2) Margareta Ottiliana 1746-1830
3) Sven Jakob 1747-1774
4) Carl Gustaf 1748-1791
5) Johan Adam 1749-1836
6) Otto Gabriel 1751-1811
7) Nils August 1753-1835
8) Anna Beata 1754-1835
9) Ulrika Christina 1756-1841
10) Jakob 1758-1760 († 2 år)
11) Eva Charlotta 1760-1843

Cronstedt (68) gick bort i Stockholm den 9 november 1777 och begravdes i Barkarö kyrka i Västerås, Västmanland. Även dödsårtal 1779 förekommer beroende på vilken bok eller sajt man kollar på. Jag går dock efter riksarkivet som anger 1777.

År Verk/delaktig (urval)
1754 Hertig Karls drabantsal på kungliga slottet (1754)
1750-1760 Stora biblioteksrummet i nordöstra flygeln (kungliga slottet) (1750-1760-tal)
1750-talet Tillbyggnaden av Drottningholm
klart 1758 Nybyggnaden av Linköpings domkyrkotorn
1759 Återuppbyggnaden av Maria Magdalena kyrka i Stockholm efter branden (1759)
1761-1765 Södra gaveln på Skara domkyrka
1762-1763 Ombyggnad av ärkebiskopshuset i Uppsala
1764-1765 Delaktig i uppförandet av Drottningholmsteatern
1766-1767 S:t Olai kyrka i Norrköping
1767 Stadsplanen för Kaskö stad i Finland
1767 Orgelläktare och orgelfasad i Uppsala domkyrka
1776 Ett rundtempel vid Sturefors i Östergötland
Inredningsarbeten vid Drottningholms slott
Stora tyghuset vid Artillerigården i Stockholm
Mindre arbeten vid Riddarhuset i Stockholm
Avslutandet av den stora ombyggnaden av Örebro slott

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2007-07-17 | Uppdaterad 2020-09-13
Samtida händelser 1709 - 1777
1715 Nödmynt börjar tillverkas (sv)
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL 9)
• Stora boken om Södermanlands slott och herremansgårdar
• Vem är vem i svensk historia (Larsson)

Hemsida:
» adelsvapen.com
» riksarkivet.se

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon