Johan Tobias Sergel

Levde: 1740-1814 (73 r)
Titel: Tecknare, skulptr och bildhuggare
Adel/ätt: Adliga tten Sergel. Adlad 1808
Far: Christoffer Sergell (1693-1773)
Mor: Elisabet Zwyrner (1703-1774)

Johan Tobias Sergel - mlad av Peter Adolf Hall

Biografi
Johan Tobias Sergel (Sergell) fddes den 8 september 1740 i Stockholm som son till tysken och hovbrodren Christoffer Sergell (47) och Elisabet Zwyrner (Jungner) (37). Fadern fddes i Jena i Thringen, Tyskland och modern i Sachsen-Weimar i Tyskland och de kom till Sverige ret innan Johan Tobias fddes.

Utbildning
Redan i skolan brukade Sergel under lektionstid sitta och teckna och modellera. Eftersom han hade talang fr detta fick han s smningom handledning i dessa konstgrenar, i teckning av hovintendenten Jean Eric Rehn och i modelleringskonsten av bildhuggaren och inredningsarkitekten Jean Baptiste Masreliez.
Sjutton r gammal (1757) anstlldes Sergel av den franske bildhuggaren Pierre Larchevesque som nyligen hade kommit till Sverige och som han fick assistera i ornamenteringsarbetena p kungliga slottet. ret drp fljde Sergel med Larchevesque till Paris dr han under tre mnader lyckades ervra en av Konstakademiens medaljer.

Bildhuggare
Nitton r gammal (1759) blev Sergel antagen som bildhuggare av slottsbyggnadsdeputationen och tv r senare (1761) fick han Konstakademiens guldmedalj. Sergel var en duktig tecknare med ett skarpt formsinne och med mycket goda anatomiska kunskaper. De flesta skulptrer brukade ha duktiga assistenter som hjlpte till men Sergel ville redan i unga r lra sig alla moment sjlv.

Johan Tobias Sergel
Johan Tobias Sergel

Elva r i Italien
Efter att han ftt pengar av en slottsfond samt ven av konstakademien reste Sergel till Italien dr han kom att stanna i elva r (1767-1778). I Italien studerade han antikens msterverk medan han skulpterade. Gustav III ville att Sergel skulle komma hem till Sverige igen och fylla den plats i Konstakademien som Larchevesque vid sin dd 1778 lmnat ledig och ret efter var Sergel tillbaka i landet. Vid fyrtio rs lder blev han professor vid konstakademien. Han mttes av stor beundran och vlvilja och fick s mnga bestllningar att han blev bekymrad att inte hinna med alla.

Med kungen till Italien
Sergel fick flja med Gustav III till Italien 1784 och efter ngra kortare resor till Kpenhamn 1794 och 1796 tillbringade han resten av sitt liv i Stockholm dr han hade sin atelj i nrheten av Htorget dr han som en furste tog emot dtidens storheter. Gustav III ordnade s att Sergel genom pensioner och bestllningar kunde leva av sin konst. Nr sedan Gustav IV Adolf, som inte var konstvn verhuvudtaget, blev kung fortsatte han i alla fall i sin fars fotsteg och gav Sergel alla utmrkelser som ansgs lmpliga fr en person i hans stllning. 1803 fick han hovintendentens fullmakt och 1808 fick han adelsbrevet och ndrade d sitt namn till Sergel, han tog allts bara bort ett L i sitt efternamn.

Familj & barn
Sergel gifte sig aldrig men levde ihop med Anna Rella Hellstrm i tretton r och de fick tv barn, Gustaf fdd 1792 och Johanna Carolina Elisabeth 1793. Anna dog i februari 1796 och nio mnader efter hennes dd legitimerades bgge barnen genom en kungling resolution (3 nov 1796).

Sergel (73) gick bort den 26 februari 1814 och begravdes p Adolf Fredriks kyrkogrd i Stockholm. Idag finns en staty av Sergel p Sergelgatan p den plats dr hans atelj lg.

r Titel/hndelse
175~ Arbetade som bitrde i faderns verkstad
1756 Studier i teckning fr Jean Eric Rehn
1756 Studier fr ornamentsbildhuggaren Adrien Masreliez
1757 Elev hos hovbildhuggaren Pierre Hubert L'Archevque
1758 Studieresa till Paris aprilokt
1759 Lrling vid slottsbyggnadsstaten
1763 Medhjlpare till L'Archevque
1766 Erhll statsstipendium (okt)
1767-1778 Vistades i Italien (juni-juni)
1778-1779 Hemresa via Paris o London (juni-juli)
1779 Kunglig hovbildhuggare
1779 Professor i bildhuggarkonst vid Kungliga Akademien fr de fria konsterna (FrKA)
1783-1784 Vistades i Italien (sept-juli)
1779 Ledamot af Akademien for de fria konsterna
1802 Rektor fr teckningsundervisningen vid FrKA (tilltrdde ej)
1803 Hovintendent
1808 Adlad
1810 Direktr vid FrKA (tilltrdde ej)
1779 Ledamot af Akademien for de fria konsterna

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-26 | Uppdaterad 2021-01-07
Samtida händelser 1740 - 1814
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr
1794 Kaffe frbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffefrbudet frn 1794 hvs
1799 Kaffefrbud i Sverige terigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffefrbudet frn 1799 hvs
1803-1815 Frsta Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skne
1813-1814 Andra Napoleonkriget

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com
runeberg.org
stora bilden

Bilder:
• Klicka p bilderna fr att se klla

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon