Jean Eric Rehn

Levde: 1717-1793 (75 r)
Titel: Arkitekt, gravr, tecknare
Far: Oskert
Mor: Rebecca Rehn

Jean Eric Rehn

Biografi
Jean Eric Rehn (egentligen Johan Ericsson Rehn) fddes den 18 maj 1717, troligen i Stockholm, som son till Rebecca Rehn. Vem som r Jean Erics far r oskert. Hans mor var frn 1715 gift med lappfogden Eric Bjur men makarna hade p hsten 1716 rkat i oenighet och de skilde sig 1723 p grund av Rebeccas ktenskapsbrott. Eventuellt kan Jean Erics far drfr vara adjunkten Johan Petrelius som senare blev kyrkoherde i Vstervik.

Det finns inte heller ngra skra uppgifter p Rehns skolgng och tidiga utbildning men p 1730-talet var han volontr vid fortifikationen med avsikt att bli arkitekt.

Elev vid Kungliga ritarakademien
r 1735 inrttades Kungliga ritarakademien av riksrdet Carl Gustaf Tessin (40) och arkitekten Carl Hrleman (35). I akademien skulle konstnrer utbildas fr inredningsarbeten p det nya slottet i Stockholm. Rehn var en av de frsta eleverna dr. P initiativ av Tessin och Hrleman sndes Rehn till Paris 1740 fr att dr utbildas till kopparstickare. Han var kvar fem r i Paris och i Sverige var man rdd fr att han aldrig skulle terkomma till Stockholm. 1745 lyckades Hrleman f Rehn att skriva p ett "livstidskontrakt" som formgivare fr Riksens stnders manufakturkontor. I rsln skulle han f 900 daler silvermynt, samt fritt husrum, ved och ljus.

Gravr
Vl hemma fick han direkt arbete vid Stockholms slott under ledning av Hrleman. Dr fick han visa sina frdigheter i gravyrkonsten och nr det 1747 startade en gravyrskola i Stockholm blev han lrare dr. Han var ven teckningslrare t de kungliga barnen, bland annat t kronprins Gustav som 1751 blev hans frsta elev och t kronprins Gustav Adolf som 1789 blev hans sista.

ktenskap & barn
I juli 1749 gifte sig Jean Eric (32) med Anna Christina Rungren (29) och de fick dottern Johanna Gustava 1753.

Innan Stockholms slott nnu var inflyttningsklart dog Hrleman hastigt (februari 1753) och Rehn fick d fullflja dennes projekt. Ny hovintendent blev den 44-riga arkitekten Carl Johan Cronstedt. Fyra r senare (1757) blev Rehn (40) sjlv hovintendent.

Kyrkliga renoveringar
Rehn sysselsatte sig ven med kyrkliga renoveringar, han ritade predikstolar, altaruppsttningar, orgelfasader, gravvrdar, gravkor och epitafier, bde fr landsorten som fr Stockholm. Han genomfrde bland annat stora renoveringar av Katarina kyrka i Stockholm tillsammans med arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.

Utver allt detta gjorde Rehn ver 1 000 laverade tuschteckningar, portrtt och landskap med mera.

Rehn (75) gick bort i Stockholm den 19 mars 1793 och begravdes i Klara kyrkogrd i Stockholm.

Arbeten/verk (urval)
Inredningsarbeten p Drottningholm, Stockholms och Kina slott
Ritningarna till Lovisa Ulrikas audiensrum, frmak, matsal och drabantsal
Frdigstllde kronprins Gustavs frmak
Frdigstllde hertig Karl och prinsessan Sofia Albertinas vningar
Omfattande modernisering av Rosersbergs slott, Uppland (1750-talet)
Inredning Stora Vsby, Uppland (1759)
Inredning Sturefors, stergtland (1759)
Ritade och inredde corps-de-logiet i Lambohov i stergtland (1766)
Erstaviks herrgrd utanfr Stockholm (1760 och 1770-talen)
Ansvarig fr Gimo bruk i Uppland (1764-1767)
Inredning Lvsta bruk, Uppland (1765)
Ljungs herrgrd i stergtland (1760 och 1770-talen)
Ansvarig fr Forsmark bruk i Uppland (1774)
Altarpredikstolen i Eds kyrka, Uppland

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2007-07-19 | Uppdaterad 2020-09-13
Samtida händelser 1717 - 1793
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL 29)
• Hr vilar bermda svenskar (strand)

Hemsida:
riksarkivet.se

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon