Carl Fredrik Adelcrantz

Levde: 1716-1796 (80 år)
Titel: Arkitekt, överintendent, friherre
Adel/ätt: Friherrliga ätten Adelcrantz. Friherrlig 1766. Utdöd 1796.
Far: Göran Joshua Adelcrantz (1668-1739)
Mor: Anna Maria Köhnman (1681-1730)
Carl Fredrik Adelcrantz - målad av Alexander Roslin Historia
Carl Fredrik Adelcrantz föddes den 30 januari 1716 i Stockholm som son till slotts- och stadsarkitekten Göran Joshua Adelcrantz (38) och Anna Maria Köhnman (35).

Tjugotre år gammal (1739) gav han sig ut på en fyraårig studieresa, bland annat till Frankrike och Italien. Fortfarande medan resan ännu pågick utnämndes han 1741 till konduktör vid slottsbyggnaden i Stockholm. Väl tillbaka i Stockholm (1743) började han anställningen som biträde åt slottsarkitekten Carl Hårleman. Hans uppgift var att hålla uppsikt över konstnärerna och konsthantverkarna, och på samma gång vara Hårlemans högra hand, till exempel så utförde Adelcrantz de ritningar som Hårleman inte hann med. Parallellt med den här befattningen tjänstgjorde han även som hovjunkare hos kungaparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Dessa kom han att få en nära relation till. Efter att Hårleman avlidit 1753 blev Adelcrantz den verklige ledaren över inredningsarbetena på slottet.

Vid 41 års ålder (1757) fick han titeln överintendent, men inte förrän tio år senare, när den verklige överintendenten Carl Johan Cronstedt lämnat tjänsten blev Adelcrantz ensam om ämbetet.

En ny huvudbyggnad som ersatte det gamla träslottet Kina i Drottningholmsparken började byggas efter ritningar av Adelcrantz 1763, och stod klart sex år senare. 1764 blev han direktör för hovkapellet och två år senare, vid femtio års ålder, blev han upphöjd till friherre. Mellan åren 1768-1774 byggde han, under ganska ogynnsamma förhållanden, Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, och de åtta följande åren (1774-1782) byggde han om Ekebladska huset till ett kungligt operahus. Han var även ordförande i Målare- och bildhuggareakademien. Han blev också Gustav III:s främste arkitekt, fram till att kungens smak ändrades, vilket den gjorde efter italienresan denne gjorde 1783-1784.

Adelcrantz blev som sagt en god vän till kungafamiljen och detta gjorde att han drog på sig mössornas ovilja. På mycket långsökta skäl ställdes han därför 1771 till ansvar inför en kommision. Men som tur var kom Gustav III:s statskupp (1772) emellan och Adelcrantz fortsatte som ordföranden ändra till 1795, då han tog avsked vid nästan åttio års ålder.

Som överintendent vid slottsbyggnaden utförde Adelcrantz ett mycket stort inflytande på Sveriges byggnadskonst. Han hade också en stor betydelse som reformator för den Ritareakademien (grundad 1735) som han 1768 gjorde om till en verklig konstakademie och där kungen fem år senare fastslog lagstadgarna. De sista åren av Adelcrantz liv tyngdes dock av den dåliga ekonomin han hade. Mycket berodde detta på att han dragit på sig för stora skulder när han slutförde Drottningholms Slottsteater 1766, och för att han ur egen ficka betalat lön till ämbetets personal. Till följd av detta var han 1785 tvungen att sälja sitt hus i Stockholm, och senare dessutom sitt sommarställe i Trångsund.
Kina slott Ulriksdals slott Svartsjö slott Strömsholms slott
Verk/ritningar (urval)
Kina slott 1763-1769
Stockholms slott ansvar för bygget från 1757
Ulriksdals slott inredde hovteatern 1750-talet
Ekolsunds slott, upprustning av slottets interiör 1767-1770
Svartsjö slott, ritningar på flyglarna 1770-talet
Strömsholms slott, ansvarig för inredningsarbetet 1767-1775
Teatern vid Drottningholms slott

Adelcrantz dog ogift den 1 mars 1796, 80 år gammal och begravdes på Katarina kyrkogård i Stockholm. Med hans död dog den friherrliga grenen Adelcrantz ut. 94 år efter hans död lät Svenska Akademin slå en medalj över honom.

dela sidan
  
Samtida händelser 1716 - 1796

1721  Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag.
1739  Vetenskapsakademien grundas.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1755  Cajsa Wargs kokbok kommer ut.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.

Källor

Böcker:
Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 9-10

Hemsidor:
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» nedre stora bilden

Inlagd 2005-08-24 | Uppdaterad 2019-03-21