Carl Fredrik Adelcrantz

Levde: 1716-1796 (80 r)
Titel: Arkitekt, verintendent, friherre
Adel/ätt: Friherrliga tten Adelcrantz. Friherrlig 1766. Utdd 1796.
Far: Gran Joshua Adelcrantz (1668-1739)
Mor: Anna Maria Khnman (1681-1730)

Carl Fredrik Adelcrantz - mlad av Alexander Roslin

Biografi
Carl Fredrik Adelcrantz fddes den 30 januari 1716 i Stockholm som son till slotts- och stadsarkitekten Gran Joshua Adelcrantz (38) och Anna Maria Khnman (35).

Fyrarig studieresa
Tjugotre r gammal (1739) gav han sig ut p en fyrarig studieresa, bland annat till Frankrike och Italien. Fortfarande medan resan nnu pgick utnmndes han 1741 till konduktr vid slottsbyggnaden i Stockholm. Vl tillbaka i Stockholm (1743) brjade han anstllningen som bitrde t slottsarkitekten Carl Hrleman. Hans uppgift var att hlla uppsikt ver konstnrerna och konsthantverkarna, och p samma gng vara Hrlemans hgra hand, till exempel s utfrde Adelcrantz de ritningar som Hrleman inte hann med. Parallellt med den hr befattningen tjnstgjorde han ven som hovjunkare hos kungaparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Dessa kom han att f en nra relation till. Efter att Hrleman avlidit 1753 blev Adelcrantz den verklige ledaren ver inredningsarbetena p slottet.

verintendent
Vid 41 rs lder (1757) fick Adelcrantz titeln verintendent men inte frrn tio r senare, nr den verklige verintendenten Carl Johan Cronstedt lmnat tjnsten blev Adelcrantz ensam om mbetet.

En ny huvudbyggnad som ersatte det gamla trslottet Kina i Drottningholmsparken brjade byggas efter ritningar av Adelcrantz 1763, och stod klart sex r senare. 1764 blev han direktr fr hovkapellet och tv r senare, vid femtio rs lder, blev han upphjd till friherre. Mellan ren 1768-1774 byggde han, under ganska ogynnsamma frhllanden, Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, och de tta fljande ren (1774-1782) byggde han om Ekebladska huset till ett kungligt operahus. Han var ven ordfrande i Mlare- och bildhuggareakademien. Han blev ocks Gustav III:s frmste arkitekt, fram till att kungens smak ndrades, vilket den gjorde efter italienresan denne gjorde 1783-1784.

God vn till kungafamiljen
Adelcrantz blev som sagt en god vn till kungafamiljen och detta gjorde att han drog p sig mssornas ovilja. P mycket lngskta skl stlldes han drfr 1771 till ansvar infr en kommision. Men som tur var kom Gustav III:s statskupp (1772) emellan och Adelcrantz fortsatte som ordfranden ndra till 1795 d han tog avsked vid nstan ttio rs lder.

Som verintendent vid slottsbyggnaden utfrde Adelcrantz ett mycket stort inflytande p Sveriges byggnadskonst. Han hade ocks en stor betydelse som reformator fr den Ritareakademien (grundad 1735) som han 1768 gjorde om till en verklig konstakademie och dr kungen fem r senare fastslog lagstadgarna.

Dliga ekonomi
De sista ren av Adelcrantz liv tyngdes dock av den dliga ekonomin han hade. Mycket berodde detta p att han dragit p sig fr stora skulder nr han slutfrde Drottningholms Slottsteater 1766, och fr att han ur egen ficka betalat ln till mbetets personal. Till fljd av detta var han 1785 tvungen att slja sitt hus i Stockholm, och senare dessutom sitt sommarstlle i Trngsund.

Verk/ritningar (urval)
Kina slott 1763-1769
Stockholms slott ansvar fr bygget frn 1757
Ulriksdals slott inredde hovteatern 1750-talet
Ekolsunds slott, upprustning av slottets interir 1767-1770
Svartsj slott, ritningar p flyglarna 1770-talet
Strmsholms slott, ansvarig fr inredningsarbetet 1767-1775
Teatern vid Drottningholms slott

Adelcrantz (80) gick bort ogift den 1 mars 1796 och begravdes p Katarina kyrkogrd i Stockholm. Med hans dd dog den friherrliga grenen Adelcrantz ut.

Kuriosa
94 r efter hans dd lt Svenska Akademien sl en medalj ver honom.

r Titel/hndelse (urval)
1734 Student i Uppsala
1735 Auskultant i kammarrevisionen
1739 gnade sig efter faderns dd 1739 helt t arkitektstudier
1741 Konduktr vid slottsbyggnaden i Stockholm
1744 Hovjunkare vid kronprins Adolf Fredriks hov
1753 Hovintendent
1753-1771 Direktr fr kungliga franska spektaklet
1753 Underceremonimstare i kungl maj:ts orden
1754 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1754 Riddare av Nordstjrneorden (RNO)
1757-1767 verintendent (tillsamman med Carl Johan Cronstedt)
1764 Direktr fr hovkapellet
1766 Friherre
1767-1795 Ensam verintendent
1767-1795 Preses i mlar- och bildhuggarakademien
1769 Kommendr av Nordstjrneorden (KNO)
1770-1778 Ledamot av riddarhusdirektionen
1782-1795 Ordfrande i direktionen fr allmn brandfrskringsfonden
1786 Hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (HedLHA)
1789-1795 Fullmktig i riksgldskontoret

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-08-24 | Uppdaterad 2021-01-04
Samtida händelser 1716 - 1796
1721 Ryska flottan hrjar Norrlands kust
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr
1794 Kaffe frbjuds i Sverige igen

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Bermda svenskar frn tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
adelsvapen.com
runeberg.org
nedre stora bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon