Carl Gustaf Wrangel

Levde: 1613-1676 (62 r)
Titel: B, riksamiral, fltmarskalk 1646 och generalguvernr i Pommern, Greve
Adel/ätt: Grevliga tten Wrangel af Salmis. Grevlig 1651. Utdd 1676
Far: Herman Wrangel (158(4)-1643)
Mor: Margareta Birgersdotter Grip (1586-1624)

Carl Gustaf Wrangel

Biografi
Carl Gustaf Wrangel fddes den 13 december 1613 p Skokloster som son till fltmarskalken Herman Wrangel (ca 29) och Margareta Birgersdotter Grip (27).

Studier
Wrangel undervisades till en brjan i hemmet och mellan ren 1625-1626 vid Collegium Skytteanum i Stockholm dr han brjade nr han var tretton r gammal. Sistnmnda r fljde han med sin far Herman till Pommern dr han bevittnade det polska flttget. 1630 for han till Holland dr han studerade navigation och skeppsbyggeri, varefter han for till Paris dr han stannade en lngre tid.

Wrangel
Medalj frn 1665

Kammarjunkare
Vl hemma i Sverige igen anstlldes Wrangel som kammarjunkare hos Gustav II Adolf, och utnmndes kort drp till kornett fr livregementet, och 1632 blev han ryttmstare. Han deltog drefter i flera blodiga drabbningar, och var en av de frsta som sprngde fram ver bryggan i Lech, dr bland annat Jean Tserclaes (Tilly) blev ddligt srad, och han var ven med vid Ltzen dr Gustav II Adolf miste livet. Mellan ren 1633-1641 var han med i Johan Banrs hr, och deltog i flera rofulla strider.

versteljtnant vid 22
1635 utnmndes Wrangel (22) till versteljtnant och ret drp till verste fr ett regemente till hst och vid tjugofem blev han generalmajor och chef fr Dalregementet.

Avslag p frieri
P 1630-talet friade Wrangel till Karl X Gustavs syster Kristina Magdalena men fick avslag.

ktenskap & barn
Den 1 juni 1640 gifte Wrangel (26) sig med den tyska adelsdamen Anna Margareta von Haugwitz (18).
Beroende p var man lser hittar man olika uppgifter om hur mnga barn de fick, men troligen r det hr nra sanningen.
1) Hannibal Gustaf (1641-1643) † (2 r)
2) Margareta Juliana (1642-1701)
3) Akilles (1643-1648) † (5 r)
4) Augustus Gideon (1645-1648) † (3 r)
5) Carl Filip (1648-1668) (19 r)
6) Eleonora Sofia (1651-1687)
7) Charlotta Emilia (1652-1657) † (5 r)
8) Christina (1654-1657) † (3 r)
9) Polydora Christiana (1655-1675) (20 r)
10) Augusta Aurora (1658-1699)
11) Herman (1661-1661) † (1 dag)
12) Anna Lovisa (1664-?)
13) En son (1665-1665) † (1 dag)

Johan Banr tyckte inte s bra om Wrangel fr han var emot hans utnmning till generalmajor. Efter Banrs dd 1641 tog Lennart Torstensson beflet ver hren och Wrangel blev d en av de mest anlitade och verksammaste avdelningsbeflhavarna.

Anna Margareta
Anna Margareta
(1622-1673)

Danska kriget
Under danska kriget (1643-1645) (ven kallat Torstenssons krig) fick Wrangel ocks mjlighet att visa sin duglighet till sjss. Nr den svenska flottan lg instngd i Kielbukten fr reparation och Klas Fleming blivit ddligt srad fick Wrangel ta ver beflet ver flottan. Detta var Flemings sista nskan och Wrangel lyckades med flottan ta sig ur det farliga lge de var frsatta i. I sjslaget vid Fermen slog han sjutton bevpnade danska skepp av vilka femton gick frlorade, 2000 dog och 1000 togs tillfnga.

Fltmarskalk
ret drp befordrades han till general av artilleriet och till rikstygmstare och 1646 till fltmarskalk och riksrd och efter att Torstensson i december 1645 lmnade sin tjnst som verbeflhavare fick Wrangel 1646 verbeflet ver samtliga svenska hrarna i Tyskland.

Generalguvernr
Tre r senare (1648) avgick han enligt en nskan frn drottning Kristina som ville stta pfalzgreven Karl Gustav som generalissimus p Wrangels post. Wrangel blev istllet belnad genom att f bli generalguvernr ver Svenska Pommern och kansler fr Greifswalds universitet. Efter krigets slut upphjdes han 1651 till greve av Salmis och 1653 till riksviceamiral och fick samma r ven friherreskapet Lindeberg.

Lagman fr Nrke 1655
Fyrtiotv r gammal (1655) blev han lagman fr Nrke och tv r senare ven i Uppland. r 1659 blev han lieutenant royal i Pommern, fr att rusta mot Danmark och han hade p hsten befl ver den arm som belgrade och intog Fredriksodde, tack vare Dahlbergs rekognoscering. Han utnmndes efter det till riksamiral och ret drp frde han huvudstyrkan av den svenska hren ver Stora Blt samt deltog som beflhavare bde till land och till sjss. Carl Gustaf Wrangel r den enda som ngonsin haft hgsta beflet ver bde flottan och armn.

Den 5 februari 1659 frde han sina trupper ver isen frn Nyborg ver Langeland till Sjlland och intog samma r Kronoborgs slott. Efter Karl X Gustavs dd 1660 tjnstgjorde Wrangel en tid som verbeflhavare fr armn i Danmark.

Karl XI:s frmyndare
Som riksamiral blev han en av Karl XI:s frmyndare. 1664 blev han riksmarskalk och president i krigskollegium, vilket mbete han dock sktte dligt. Vid 61 rs lder (1674) frde han beflet ver det olyckliga kriget i Brandenburg dr svenskarna under oeniga generaler och medan Wrangel sjlv inte var nrvarande frlorade slaget.

Byggherre
Frn de krig han deltagit i frde han hem stora krigsbyten och med dessa medel uppfrde han Skokloster slott och byggde ut Wrangelska palatset p Riddarholmen i Stockholm.

Wrangel (62) gick bort p godset Spieker p n Rgen den 25 juni 1676 men begravdes i gravkoret i Skoklosters kyrka.

r Titel/hndelse
1626 Var i Pommern och bevittnade det polska flttget
1630 Studerade navigation och skeppsbyggeri
1631 Blev kammarjunkare hos Gustav II Adolf
1631 Kornett vid Livregementet
1632 Deltog i slaget vid Ltzen dr Gustav II Adolf stupade
1633 Blev versteljtnant vid Bengt Bagges vrvade infanteriregemente i Elbingen i Tyskland
1634 Blev versteljtnant vid Joakim Motkes kavalleriregemente i Pommern
1635 Anslt sig till Banrs arme
1635 Deltog i slaget vid Ldershausen
1636 Befordrades till verste fr Livregementet till hst
1638 Generalmajor och chef fr Dalregementet
1642 Deltog i slaget vid Leipzig
1643 Deltog i anfallet mot Danmark
1644 vertog flottan i Kiel efter Claes Flemmings dd
1644 Slog den danska flottan i sjslaget vid Femern (13 okt)
1645 verkommendant ver hela flottan
1645-1646 Utnmnd till rikstygmstare
1646-1676 Fltmarskalk
1646-1650 Generalguvernr i Pommern
1646 Riksrd
1648 Kansler fr universitetet i Greifswald
1651-1676 Greve av Salmis
1653-1657 Riksviceamiral
1655 Lagman i Nrke
1656 Stred i tredagarsslaget vid Warszawa (18-21 juli)
1657 Deltog i anfallet mot Danmark
1657 Lagman i Uppland
1657-1676 Sveriges Riksamiral
1657 Intog Fredriksodde p Jylland (23 okt)
1658 Ledde armns hgra flygel vid vergngen av Lilla Blt (30 jan)
1658 Stred p sitt flaggskepp Victoria i slaget i resund (29 okt)
1661-1676 Generalguvernr i Pommern
1664-1676 Sveriges Riksmarsk
1664 President i krigskollegium
1670 Inspekterade befstningar i Finland och Baltikum
1674 Utnmnd till beflhavare fr armn i Tyskland

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-13 | Uppdaterad 2021-01-03
Samtida händelser 1613 - 1676
1619 Halmstads slott r frdigbyggt
1621 Lule, Pite och Sundsvall grundas
1623 Vsters gymnasium grundas
1624 De frsta mynten i koppar prglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige gr med i Trettioriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Ltzen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brmsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor p landet
1650 Pbud p kyrkobesk p sndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dr i Gteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn fr stadsrttigheter
1665 Stora delar av Nykping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrttas hxeri i Mora
1669 Kyrkobn mot trolldom infrs
1670 6 st avrttas fr hxeri i Kunglv
1673 En 5 r lng missvxtperiod brjar

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Sveriges historia (Melin, Johansson, Hedenborg)

Hemsida:
adelsvapen.com
biografi
nedre bild
Oljemlning av Abraham Wuchters (vre stora bild)

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon