Gustaf Mauritz Armfelt

Biografi
Gustaf Mauritz Armfelt föddes 31 mars 1757 på Juuva kaptensboställe i st. Mårtens socken i Finland som son till generalmajor Magnus Vilhelm Armfelt (32) och Maria Katarina Wennerstedt (29). Han var sonson son till Carl Gustaf Armfeldt.

Utbildning
Efter utbildning i hemmet skrevs Armfelt (13) in på Åbo universitet där han följande år blev underofficer vid Åbo läns livdragoner. 1773 avlade han officersexamen i Karlskrona varefter han blev fänrik vid livgardet 1774.

Duell
År 1779 hamnade Armfelt i en duell där han drog på sig kungens missnöje. Han bad då om att få gå i utländsk krigstjänst hellre än att bli degraderad så på våren 1779 for han utomlands i sällskap med Göran Magnus Sprengtporten.

Kungens favorit
År 1780 var Armfelt i Paris där han utan framgång sökte fransk krigstjänst för att delta i den Amerikanska frihetskampen. Senare samma år mötte han Gustav III utomlands och där lyckades tillvinna sig kungens gunst och löfte om en anställning hos kronprins Gustav IV Adolf som kavaljer. På sommaren 1781 började Armfelt vid kronprinsen där befattningen innebar överstes rang och ständig vistelse vid hovet.

Överståthållare
Då Gustav III låg på sin dödsbädd förordnade han Armfelt till medlem i förmyndarregeringen och till överståthållare i Stockholm. Detta sågs inte med blida ögon på Armfelts fiender. Efter att kungen var död blev han emellertid utnämnd till generallöjtnant, men i samma veva blev han tvungen att ta permission och resa utomlands. Han reste till Aachen för att sköta sin hälsa, och när han var där fick han besked om att han blivit avskedad som överståthållare, och skulle bege sig till Neapel som svensk minister istället.

Rymde till Ryssland
Armfelt trodde att Reuterholm och förmyndarstyrelsen hade fientliga avsikter mot den nya unga kungen Gustav IV Adolf, så han gjorde upp en plan, att om det var nödvändigt skulle han störta den bestående regeringen. Han skrev om detta hem om till sina vänner i Sverige och dessa brev hittade hans fiender och Armfelt blev därmed ställd inför rätta. Eftersom han då var utomlands sändes personer ner till Neapel för att gripa honom men han hade av sina vänner i Sverige blivit varnad och rymt till Ryssland.

Dömdes till döden
År 1794 var det rättegång och Armfelt dömdes till att mista liv, ära och gods och hans namn spikades upp på skampålen i alla svenska städer. Hans älskarinna Magdalena Rudenschöld som hade brevväxlat med honom dömdes först till döden men detta ändrades till schavottering och spinnhus på Långholmen.

Hedvig Ulrika
(1761-1832)

Benådad
1799 drogs dödsdomen tillbaka och karriären kunde sätta ny fart, bland annat blev han sändebud i Wien och befälhavare i Pommern och 1809 En av rikets herrar. År 1813 (56 år gammal) utnämndes han av Karl XIII till excellens och följande året till president i krigskollegium. Han kom dock inte överrens med rådet och fruktade att bli arresterad så natten till den 31 mars 1811 inställde han sig vid den ryske ministern i Stockholm och svor den ryske monarkens trohetsed och följande dag fick han befallning att lämna landet.

I Ryssland togs han emot av kejsar Alexander I och utnämndes till ordförande för finska ärendens beredning och för andra gången till kansler för akademien i Åbo. I Finland blev han också t.f generalguvernör över Finland, samt greve i finska riddarhuset.

Äktenskap & barn
Den 7 augusti 1785 gifte Armfelt (28) sig med Hedvig Ulrika De la Gardie (23) och de fick barnen:
1) Maria Magdalena (1786-1845)
2) Gustaf Fredrik (1788-1789) († 14 mån)
3) Carl (1788-1788) († 1 dag)
4) Magnus (1788-1788) († späd)
5) Gustaf Magnus (1792-1856)
6) Alexander (1794-1876)
7) Constantin (1796-1797) († 1 år)
8) Carl Magnus Vilhelm (1797-1878)

Älskarinnor & barn
• Med sin älskarinna Magdalena Rudenschöld fick han två barn som bägge dog små.
• Med den franska skådespelerskan Mademoiselle L'Eclair fick han 1780 sonen Mauritz Clairfelt.
• Med hertiginnan Wilhelmine av Kurland ska han ha fått döttrarna Gustava Wilhelmina Charlotta 1798 och Adelaide Gustava Aspasie 1801.

Armfelt (57) gick bort efter nio månaders sjukdom på lustslottet Tsarskoje Selo i Sankt Petersburg den 19 augusti 1814 och begravdes i Halikko kyrka i Finland.

Stöd historiesajten!

1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» geni.com
» adelsvapen.com
» stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!