Uppfinningar

AGA-fyren var en automatisk fyr som uppfanns 1906 av Gustaf Dahlen (1869-1937) och fick namn från Dahléns bolag "AB Gas-ackumulator" (numera Aga AB) som tillverkade fyrarna. Världens första AGA-fyr var Gåsfetens fyr utanför Ronneby i Blekinge.

Den amerikanska uppfinnaren Alfred Mosher Butts (1899-1993) uppfann 1938 sällskapsspelet 'Scrabble' som i Sverige i många år sålts under namnet Alfapet.

En aneroidbarometer är ett instrument som används för att mäta tryck utan användning av vätska. Aneroidbarometern uppfanns 1844 av fransmannen Lucien Vidie (1805-1866) som året innan uppfunnit barografen.

Bakelit (fenolplast) är en osmältbar (härdad) plast som var det första plastmaterial som framställdes i industriell skala. Det uppfanns av belgaren Leo Baekeland (1863-1944) i New York och 1907 fick han patent på Bakelit. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.

En barograf är en barometer som registrerar lufttryck och styr ett stift som tecknar en kurva för lufttrycket på en barogram. Barografen uppfanns 1843 av fransmannen Lucien Vidie (1805-1866). Året efter uppfann han även Aneroidbarometern.

Det första eletriska batteriet, kallad den galvaniska cellen (även Voltas stapel) skapades 1799 av italienaren Alessandro Volta (1745-1827). Han presenterade sin uppfinning för Royal Society i England 1800 och för sin uppfinning adlades han lite senare av Napoleon till greve.

Den franska fysikern Gaston Planté uppfann 1859 blyackumulatorn (blybatteriet), som efter förbättringar blev det första kommersiella laddningsbara batteriet.

Under 1877 utvecklade fransmannen Georges Leclanchés (1839-1882) det som blev ursprunget till brunstensbatteriet vilket historiskt sett har varit ett av de mest använda batterierna i våra hushåll. Det var det första batteriet utan någon vätska.

Brunstensbatteriet som uppfanns 1877 av Georges Leclanchés förbättrades ständigt och 1887 uppfann dansken Wilhelm Hellesen (1836-1892) torrbattieriet som han också fick patent på. Han grundade senare A/S Hellesen som blev ett välkänt batterimärke i Danmark. 1986 köptes företaget av Duracell.

Svensken Waldemar Jungner (1869-1924) uppfann 1899 det laddningsbara Nickel-kadmiumackumulatorn (NiCd-batteri)

Samuel Ruben (1900-1988) utvecklade 1942 kvicksilveroxidbatteriet och grundade senare företaget Duracell.

Den franske telegraftjänstemannen Émile Bardot (1845-1903) uppfan 1870 den så kallade Baudot-koden som han fick patent i Frankrike på 1874. Det är ett fjärrskrivaralfabet som man använde vid telegrafi så att man slapp signalera med morsekod.

Den moderna behån sägs den franska uppfinnaren och entreprenören Herminie Cadolle (1845-1926) ha kommit på omkring år 1889. Hon klippte av den höga korsetten på mitten och satte elastiska axelband på överdelen som hon från början kallade för 'corselet-gorge'. Hon startade sedan företaget Cadolle Company som gick utmärkt och där hon sålde underkläder.

Bröderna John Wesley Hyatt (1837-1920) och Isaiah Hyatt fick 1869 patent på en biljardboll som var tillverkad av pappersmassa blandad med cellulosanitratlösning.

Blindskriften uppfanns av fransmannen Louis Braille (1809-1852) mellan åren 1825-1828. Louis blev blind vid tre års ålder genom en olycka och i vuxen ålder uppfann han blindskriften som han 1829 presenterade för professorer och lärare på olika blindskolor, men de var inte intresserade. Efter sin död 1852 blev hans system allmänt accepterat och världsberömt. Idag är Brailleskriften det helt dominerande skrivspråket för synskadade.

Det första blixtlåset patenterades 1851 av Elias Howe (1819-1867), en amerikansk symaskinskonstruktör. På de första blixtlåsen syddes häktorna fast i tyget för hand, en i taget.

Viktiga förbättringar av blixtlåset gjordes av den amerikanska maskiningenjören och uppfinnaren Whitcomb L. Judson (1846-1909) som han 1893 fick patent på.

Svenskfödda Gideon Sundbäck (1880-1954) fick patent på en vidareutveckling av blixlåset 1917. Sundbäck, i samarbete med verktygsarbetaren Peter Aron Aronsson (1862-1936) kom på idén att stansa ut häktorna och klämma fast dem i två tygband, som sedan kunde sys fast med maskin. I Sverige började blixtlås tillverkas 1931 vid Gusums bruk.

Greven och affärsmannen Hans Georg Mörner (1901-1958) uppfann och fick 1939 patent på en vattentät dragkedja. Han skapade därefter företaget Watertight Slidefastner Corp och fick bland annat stora beställningar från US Navy.

Fransmannen Nicolas-Jacques Conté (1755-1805) var målare, fysiker, ballongflygare och officer. År 1795, mitt under den franska revolutionen uppfann han den moderna blyertspennan genom att blanda grafit och lera till blyertsstift.

Den svenska uppfinnaren Carl Richard Nyberg (1858-1939) förbättrade tekniken för lödning av rörskarvar. Han uppfann först lödlampan som bestod av en lufttrycksatt behållare med sprit som vid antändning gav en stark och het koncentrerad svetslåga. Han fortsatte att uveckla och 1881 tog han patent på blåslampan som var säkrare och som från början kallades gasoljelödlampa.

Amerikanen Eli Whitney (1765-1825) uppfann 1792 bomullsrensmaskin och fick patent på den året därpå. Maskinen befriade den nyskördade bomullen från frön och kvarsittande kapseldelar.

Arthur James Arnot (1865-1946) från Skottland uppfann och fick 1889 patent på världens första elektriska borr.

År 1895 skapades den första bärbara handhållna borrmaskinen av Wilhem Emil Fein (1842-1898) och hans bror Carl Fein i Stuttgart, Tyskland.

George William Manby (1765-1854) fick 1813 patent på den första bärbara brandsläckaren. Den bestod av ett kopparkärl med 3 liter pärlaska (kaliumkarbonat) med tryckluft.

Eva Ekeblad (1724-1786) var den första som beskrev hur man kan göra brännvin av potatis, vilket skedde 1748. Samma år presenterade hon också potatisen användbarhet till tillverkning av bröd, stärkelse och puder.

Det var Jonas Jönsson Byman (1866-1918) som uppfan bultsaxen som används vid kapning av t.ex. gröve kedjor och armeringsjärn. Han sökte patent på sin uppfinning men blev lurad på sin patent för en annan identisk bultsax hade lite tidigare fått patent och kom senare ut på marknaden.

Maurus C. Logan (1921-2007) uppfann 1958 Ty-Rap, buntbandet. Han var då anställd hos Thomas & Betts, ett elföretag i Memphis, Tennessee

C är ett generellt, imperativt programspråk och uppfanns av den amerikanska datavetaren Dennis MacAlistair Ritchie (1941-2011). Det tillhör familjen Algol-baserade språk och är avsett för strukturerad programmering. Han var även delaktig i skapandet av Unix operativsystem tillsammans med kollegan Ken Thomson samt även B-programmeringsspråk som dog ut när programspråket C kom.

Cellofan är en tunn genomskinlig folie som ofta används bland annat som förpackningsmaterial runt godis, kakor, blommor och liknande. Den tillverkas genom behandling av cellulosa med natriumhydroxid och koldisulfid. Uppfinnare var den schweiziske kemisten och textilingenjören Jacques Edwin Brandenberger (1872-1954) som 1908 kom på idén.

Den amerikanska boktryckaren och uppfinnaren John Wesley Hyatt (1837-1920) upptäckte processen för tillverkning av celluoid, en plast som består av cellulosanitrat mjukgjord med kamfer, den första praktiska konstgjorda plasten som kunde tillverkas i större mängder. John vidareutvecklade Alexander Parkes konstgjorda plastmaterial som kallades för 'parkesin', men som inte kunde tillverkas i industriell skala.

Svenska vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius (1701-1744) uppfann 1742 den 100-gradiga celsiusskalan, vilket även fått namn efter honom. Han benämnde dock vattnets fryspunkt till 100 grader och kokpunkten till 0. Efter Celsius död var det troligen vetenskapsakademiens instrumentmakare Daniel Ekström (1711-1755) som vände upp och ner på skalan så fryspunkten låg vid 0 grader och kokpunkten vid 100.

Champagnens uppfinnare sägs vara den franske benediktermunken Pierre Pérignon mer känd som Dom Pérignon (1638-1715). Han fick omkring år 1670 ansvar för vinkällaren i ett kloster i provinsen Champagne. Han lät framställa champagne av en speciell blandning av röda och vita druvor.

Coca-Cola uppfanns 1886 av apotekaren John Stith Pemberton (1831-1888) i Atlanta, Amerika. Det hela började när han experimenterade för att uppfinna ett botemedel mot huvudvärk. Han fick istället fram en hink med sockerlag och när han blandade det med kolsyrat vatten blev det en god dryck. Själva namnet Coca-Cola kom Pembertons revisor och kollega Frank Mason Robinson (1845-1923) på lite senare.

Svensk-amerikanen (han utvandrade 1882) Alexander Samuelsson (1862-1934) säg stå bakom designen av coca-colas välkända flaska. 1913 anordnade 'The Coca-Cola Company' en designtävling för att ta fram en ny enhetlig förpackning för sin succédryck. Ett av företagen som var med var CJ Root Glass Company i Indiana där Samuelson var överintendent. Tillsammans med sitt team inspirerades han av kolanötens utseende och skapade den nu världsberömda konturflaskan i ljusgrönt glas och vann tävlingen. År 1915 registrerade 'The Coca-Cola Company' patent på tre olika flaskor och en av dessa var konturflaskan som Alexander Samuelsson skapade.

Cornflakes uppfanns av doktor John Harvey Kellogg (1852-1943) som 1894 tog patent på sina flingor. Flingorna uppfanns av en slump 1894 då Harvey försökte förbättra kosten för sina patienter på sjukhuset där han arbetade. Han lät av misstag en skål med kokt vete stå framme som blev mjukt och när det sedan torkade framkom en tunn flaga. Flingan var född! Hans yngre bror Will Keith Kellog (1860-1951) grundade 1906 företaget Kellogg Co. som började producera Corn Flakes.

Den amerikanske uppfinnaren Linus Yale Sr. (1797-1858) uppfann 1848 ett cylinderlåset som tillverkas än idag. Hans uppfinning baseras på de forntida egypternas lås i trä. Låset är en typ av tapplås som använder stift av varierande längd för att förhindra låset från att öppnas utan korrekt nyckel.

Den amerikanske uppfinnaren och maskiningenjören Linus Yale (1821-1868) började 1850 att arbeta i sin fars låsbutik och efter faderns död 1858 vidareutvecklade han faderns cylinderlås från 1848. Låset är en typ av tapplås som använder stift av varierande längd för att förhindra låset från att öppnas utan korrekt nyckel. 1851 fick han patent på cylinderlåset för användning i banker. 1863 fick han även patent på stiftlåset för användning i dörrar.

Britten Hubert Cecil Booth (1871-1955) uppfann den första motordrivna dammsugaren. Hans dammsugare var dock bättre lämpat för industriellt bruk än för hushållsanvändning, och 1901 fick han patent för sin uppfinning. Innan Booth uppfann sin version av dammsugare så blåstes smutsen bort istället för att sugas upp.

Den engelska matematikern Charles Babbage (1791-1871) skapade världens första mekaniska dator under tidigt 1800-tal. Maskinen var en slags analysmaskin och den anses av många för att vara föregångare till dagens datorer. Babbage kallas också av många för "father of the computer"

Amerikanen Douglas Engelbart (1925-2013) anses vara den första som utvecklade en datormus vilket skedde redan omkring 1963-1964. Han demonstrerade den 1968 och var då den förste att visa upp ett system med datormus, tangentbord och skärm.

Den brittiske grevinnan Augusta Ada Byron King, mer känd som Ada Lovelace (1815-1852) anses av många vara den förste datorprogrammeraren. Hon arbetade tillsammans med Charles Babbage (1791-1871) som höll på med att uppfinna en 'differensmaskin' - den analytiska maskinen, som skulle kunna beräkna matematiska tabeller med en metod som kallades för differensmetoden. Adas anteckningar innehöll de första algoritmerna som avses för att bearbetas med en maskin.

Den engelske upptäcktsresande, sjöfararen och navigatören John Davis (1550-1605) uppfann en ny version av navigationsinstrument som användes på havet (kallad backstaff på engelska). Den användes för att mäta höjden hos en himlakropp, särskilt solen eller månen.

Den svenske ingenjören och uppfinnaren Arne Asplund (1903-1993) uppfann defibrator (defibrör), en maskin för mekanisk defibrering av ved mellan roterande skivor (diskar)

Den tyska ingenjören Rudolf Diesel (1858-1913) uppfann 1893 dieselmotorn som fått namn efter honom själv. Motorn kunde köras på flera olika typer av bränsle, och dieselmotorn blev först en succé, i större fordon som tåg, lastbilar och fartyg eftersom den var så stor och tung. Senare användes den även i vanliga bilar. Rudolf dog under mystiska omständigheter då han föll överbord på en båtresa.

Den moderna dimmern, att man kan variera ljusets styrka via en vriddimmer, uppfanns 1959 av den amerikanske uppfinnaren, entreprenören och affärsmagnaten Joel Solon Spira (1927-1915)

Direktbildskameran uppfanns 1947 av den amerikanske fysikern Edwin H. Land (1909-1991). Det var en polaroidkamera som man kunde ta svartvita direktbilder med. 1963 hade han utvecklat metoden så man kunde framställa direktbilder i färg.

Den första kommersiellt framgångsrika, automatiska och moderna diskmaskinen uppfanns 1886 av den amerikanska uppfinnaren Josephine Cochrane (1839-1913) i Shelbyville, Illinois. Diskmaskinen presenterades på världsmässan i Chicago 1893 och kalllades för Lavaplatos (diskmaskin på spanska).

Sixten Englesson (1911-1999) uppfann 1947 en eldriven helt dränkbar länspump som kallades för papegojburen. Sixten var son till Elov Englesson som uppfann den ställbara fartygspropellern.

Den tyskfödde brittiska ingenjören Augustus Siebe (1788-1872) uppfann 1837 en dykarhjälm som satt fast i dykardräkten. Dykarhjälmar hade funnits tidigare men hans idé var att sätta fast den i en vattentät dykardräkt samt att det fanns en ventil i hjälmen som var sluten till en luftpump på ytan. Den nya utrustningen var säkrare och mer effektiv och förändrade undervattensarbetet från 1830-talet och framåt.

År 1866 kom Alfred Nobel (1833-1896) på att om man blandar nitroglycerin med kiseldioxid så blir det en vätska som man kan forma till stavar som är lämpliga att föra in i borrhål. Året därpå patenterade han upptäckten under namnet dynamit.

Den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943) uppfann 1928 dörrknäppet till skåpdörrar så att de inte skulle öppna själva.

Tyska fysikern och uppfinnaren Alexander Behm (1880-1952) uppfann 1912 ekolodet som han året därpå fick patent för. Efter Titanickatastrofen 1912 försökte Behm uppfinna ett system som skulle kunna upptäcka isberg med reflekterande ljudvågor. Dock var ljudvågor inte lämpliga för att upptäcka isberg, däremot var det bra för att mäta havets djup. Så föddes ekolodet.

1809 demonstrerade den tyske anatomiprofessorn Samuel von Sömmerring (1755-1830) sin elektrokemiska telegraf. Den hade 35 kablar som var inkapslade i syrafyllda rör och när ström skickades genom rören bildades bubblor i syran som mottagaren kunde läsa av. Meddelanden kunde överföras elektriskt upp till några kilometer.

1831 sände amerikanen Joseph Henry (1797-1878) elektrisk ström genom en två km lång kabel och lyckas få en klocka att ringa i andra änden. Han lägger därmed grunden för den elektriska telegrafen.

Den svenska uppfinnaren Oscar Andersson (1909-1996) uppfann 1934 den första elljusstaken genom att ta julgransbelysning och sätta fast det på en bågformad ljusstake. Hans idé gjorde succé och spreds senare över världen.

Den första moderna eltandborsten som kallas för 'Broxodent' uppfanns 1954 i Schweiz av doktor Philippe-Guy Woog (). Hans elektriska tandborstar tillverkades ursprungligen i Schweiz.

Den polskfödda tysktalande fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit (1686-1736) konstruerade 1724 den temperaturskala som bär hans namn och som numera används framför allt i USA. På Fahrenheits temperaturskala är vattnets fryspunkt 32 °F och kokpunkten 212 °F.

Chefskonstruktör och överingenjören vid Karlstads Mekaniska Werkstad i Kristinehamn, Elov Englesson (1884–1962) utvecklade omkring 1937 den ställbara fartygspropellern, KaMeWa-propellern. Det var en utveckling från Viktor Kaplans vattenturbin. Elovs son, Sixten, uppfann den dränkbara pumpen.

Ett flintlås är en mekanism som används för att avfyra ett eldvapen. Flintlåset uppfanns någon gång mellan åren 1610-1615 av den franske vapensmeden Marin le Bourgeoys (ca 1550-1634). Det första flintlåset sattes på ett gevär till den franske kungen Ludvig XIII.

Den svenska tandläkaren och professorn Yngve Ericsson (1912-1990) var intresserad av tandhälsa och han tog fram den första verkligt effektiva fluortandkrämen som han sökte patent på 1959, ett patent som senare kom att beviljas i ett flertal länder bland annat Sverige och USA.

Omkring 1970 uppfann Axel Karlson (1889-1980) flytspackel. Axel uppfann även Karlsons klister i början av 1920-talet.

Den första flytvästen som faktiskt fungerade uppfanns 1854 av den engelske sjökaptenen Ross Ward. Flytvästen bestod av en linnegördel fylld med korkbitar.

En fonograf är en maskin för inspelning och återgivning av ljud. Det var flera uppfinnare som uppfann maskiner för att spela in ljud före Thomas Alva Edison (1847-1931) men han var den första som uppfann en enhet som både kunde spela in och återge ljud.

Den skotsfödde amerikanska uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) uppfann tillsammans med sin assistent Charles Sumner Tainter (1854-1940) den så kallade fotofonen som var som en trådlös telefon. Den kunde överföra ljud och samtal på en stråle av ljus. I juni 1880 överförde Tainter ett trådlöst rösttelefonmeddelande från ett tak i Washington, D.C. till Bell som stod cirka 213 meter bort. Detta hände nitton år före första röstradiosändningen.

Svenska uppfinnaren Frans Wilhelm Lindqvist (1862-1931) var den första att konstruera ett sotfritt fotogenkök, vilket han gjorde 1888. Hans uppfinning blev känd under namnet Primus och såldes i hela världen.

De första fotot skapades omkring år 1816 av den franska uppfinnaren Nicéphore Niépce (1765-1833) genom en teknik som kallas heliografi. Han använde en plåt belagd med bitumen (asfalt) upplöst i lavendelolja som ljuskänsligt medium. Nicéphore var den förste som lyckades framställa en varaktig fotografisk bild.

Amerikanen Walter Frederick Morrison (1920-2010) uppfann 1948 den moderna varianten av frisbee. När den började masstillverkas 1951 av leksaksföretaget Wham-O kallades den dock för 'Pluto Platter'. 1957 byttes namnet till Frisbee och året därpå fick Morrison patent på sin frisbee.

Färgfilm för fotografering togs fram 1903 av de franska bröderna Louis Jean Lumiére (1864-1948) och Auguste Marie Lumiére (1862-1954). De var en slags trefärgsmetod.

Svensken Håkan Lans (1947-) uppfann en slags färggenerator som kunde användas för att få fram färggrafik i datorer. Uppfinningen fick namnet Datacolor och 1979 fick han patentet. Lans har varit med i flera stora rättstvister mot stora företag, bland annat Dell, Compaq, Hitachi och Hewlett-Packard.

Gabardin är ett fintrådigt, tättvävt och vattentätt tyg med kypertbindning som uppfanns 1879 av engelsmannen och herrklädesdesigner Thomas Burberry (1835-1926). Kypertbindning är en vävningsteknik som ger ett snett löpande linje över tyget. Han fick patent på tyget 1888. Han startade senare lyxvarumärket Burberry.

Den svenske grosshandlaren Andreas Tengwall (1840–1910), tillsammans med bokbindaren R- Larsén och bokhandlaren Otto Killberg uppfann 1889 gaffelpärmen som håller fast papperen med långa motriktade gafflar i metall. Pärmen har fyra ringar som sitter i två par. Hålplaceringen i pärmen används än i dag som standard för hålslagning. De döpte pärmen till Triopärm, eftersom de var tre som utvecklat idén. 1890 fick de patent för sin uppfinning.

Spelet Game Boy utvecklades av japanen Gunpei Yokoi (1941-1997) som då var anställd av Nintendo. Spelet lanserades av Nintendo 1989.

Erik Bergstrand (1904-1987) uppfann 1947 geodimetern. Det är ett verktyg för avståndsmätning, som man använder för att mäta avstånd baserat på ljusets hastighet. Företaget AGA började tillverka geodimetern under 1950-talet.

År 1887 fick tysk-amerikanen Emile Berliner (1851-1929) patent på ett grammofonsystem som var en skivspelare istället för en cylinderformad system som Edison uvecklat. Berliner tänkte sälja inspelningar tillsammans med spelaren. Han utvecklade därför en effektiv metod för att duplicera skivorna som skulle göra det möjligt att massproducera dem.

Grand Slam kallas en bomb som borrar ner sig i marken innan den exploderar. Grand Slam uppfanns i början av 1940-talet av den engelske uppfinnaren och ingenjören Sir Barnes Neville Wallis (1887-1979). Grand Slam användes första gången 1943 under andra världskriget mot större städer.

Svensken Gustav de Laval tog 1878 patent på en gräddskummare.

Engelsmannen, ingenjören och uppfinnaren Edwin Budding (1796-1846) fick 1830 patent på en gräsklippare. Hans version var främst till för att klippa gräsmattor på idrottsplatser och stora trädgårdar.

I mars 1845 fick engelsmannen Stephen Perry patent på gummiband gjort av vulkaniserat gummi. Han uppfann dem för att hålla papper och kuvert tillsammans. Perry drev ett gummiföretag i London som hette 'Messers Perry och Co' som tidigt började tillverka produkter av vulkaniserat gummi.

Ett helioskop är ett instrument som man använder för att se på solen. Det uppfanns av engelsmannen Robert Hooke (1635-1703) omkring 1690.

Den svenske grosshandlaren Andreas Tengwall (1840–1910), som uppfann gaffelpärmen med två av sina vänner. uppfann även hålslagare för papper som skulle passa i hans pärm.

Johan August Brinell (1849-1925) uppfann en metod som mäter ett materials hårdhet. Metoden har fått namnet Brinellskala och värdet anges i enheten HB.

En första variant av hårtork uppfanns 1890 av fransmannen Alexander Godefroy (1852-1903). Den var inte handhållen, utan hade en stor huv som den som ville torka håret satt under. Huven var kopplad till skorstenen på en gasspis.

Gabriel Kazanjian fick 1911 patent i amerika på en hårtork som man kunde hålla med ena handen. Den innehöll en fläkt som blåste luft genom ett metallrör som hettades upp. De värmande delarna kunde tas loss om man ville använda hårtorken utan dem för att torka håret med kall luft. Fläkten var inte elektrisk, utan fungerade genom att trycka upp de två trähandtagen upprepade gånger.

Den förlamade amerikanska ingenjören Herbert Everest och hans vän Harry Jennings uppfann 1932 den ihopfällbara rullstolen, varefter de startade ett framgångsrikt företag, Everest & Jennings. Företaget blev även det första företag som massproducerade rullstolar.

Jeansen skapades 1872 i San Francisco av skräddaren Levi Strauss (1829-1902) tillsammans med skräddaren och uppfinnaren Jacob Davis (1834-1908).

Jeans med nitförstärkningar av koppar skapades 1872 i San Francisco av den lettlandsfödde skräddaren Jacob Davis (1834-1908) som 1868 emigrerat till Amerika. Davis hade dock ont om pengar så Levi Strauss (1829-1902) hjälpte till så Davis kunde söka patent. Patentet beviljades den 20 maj 1873.

Carl Johan Cronstedt (1709-1777) och Fabian Casimir Wrede (1724-1795) uppfann den värmeekonomiska svenska kakelugnen. De konstruerade de första modellerna till en kakelugn med slingrande rökgång vilket innebar att värmen kunde ackumuleras och att mycket energi kunde sparas och svenskarnas bostadsstandard förbättrades väsentligt.

1948 lanserade svensken Victor Hasselblad (1906-1978) den så kallade 'Hasselbladskameran' vid Athletic Club i New York. Kameran fick en enorm succé men resan dit hade varit lång. Familjeföretaget grundades redan 1841 och hade då tillverkat foto- och kameraprodukter sedan 1800-talets slut.

Svenske bergsingenjören Hans von Kantzow (1887-1979) uppfann stållegeringen Kanthal. Han upptäckte redan 1916 att provstavar som glömts kvar i en stålugn hade klarat den höga temperaturen i ugnen. Han undersökte detta vidare flera år senare, och 1926 tog han patent på kanthal och företaget Kanthal startades sedan fem år senare.

Kapsylen uppfanns 1891 i Baltimore, Amerika, av William Painter (1832-1906) som var av Irländsk härkomst men bodde i Amerika. I februari 1892 fick han patent på sin uppfinning. I Amerika kallas kapsylen för "crown cork" (kronkork) eftersom den ser ut som en krona. Tidigare förslöt man flaskorna med en kork fastsatt med metalltråd.

Karbonpapper är ett tunt kalkerpapper som används för att framställa kopior. Karbonpapper ska enligt vissa uppgifter ha uppfunnits av italienaren Pellegrino Turri omkring 1806. Vissa menar även att det var Turri som uppfann skrivmaskinen, men det finns flera som vill ha äran för den.

I samma veva som italienaren Pellegrino Turri uppfann sitt karbonpapper gjorde engelsmannen Ralph Wedgwood (1766–1837) samma sak. Ralph tog dock patent på sin uppfinning, därför är det många som anser att Ralph var karbonpapperets uppfinnare.

En kardanknut är en led i en kardanaxel som tillåter axeln att byta riktning. Den kan liknas vid två gångjärn som är orienterade vinkelrätt mot varandra och redan 1545 beskrev den italienska uppfinnaren och matematikern Girolamo Cardano (1501-1576) en kardanknut. Hans namn 'Cardano' återfinns ju också i namnet. Han konstruerade dock aldrig några faktiska tillämpningar med sin uppfinning.

Drygt 130 år efter att Girolamo Cardano beskrivit kardanknuten tillverkar engelsmannen Robert Hooke (1635-1703) en kardanknut. Hooke var naturfilosof och arkitekt och 1676 beskrev han kardanknuten i sin bok 'Helioscopes'

År 1690 'återuppfann' Christopher Polhem (1661-1751) kardanknuten som i Sverige kallas för Polhemsknuten, samt konstruerade maskiner med kardanaxlar och kardanknutar. 'Polhem knot' är känt globalt.

Den schweiziske ingenjören Georges de Mestral (1907-1990) kom på idén med kardborreband när han var ute och gick med sin hund i skogen. Han upptäckte då att frökapslar från växten kardborrar fastnade i hundens päls och på hans egna kläder.

Maria Christina Bruhn (1732–1808) var Sveriges första kvinnliga uppfinnare inom artilleriteknik. Hon kom 1774 på en bättre konstruktion för krutladdningar till kanoner, så kallade karduser.

Omkring år 1922 uppfann svensken Axel Karlson (1889-1980) Karlsons klister. Axel förlorade patentet till sin mer affärsintresserade partner och blev därför aldrig rik på sitt klister.

Den amerikanske barägaren James Jacob Ritty (1836-1918) och hans bror John i Ohio fick 1879 patent på den första kassaapparaten för att förhindra att de anställda stal pengar. När man tryckte ner en tangent visades priset på en liten tavla samtidigt som ett hål stansades i en pappersrulle. Rullen hade kolumner för dollar och cent. Så tolv hål i kolumnen för 50 cent innebar t.ex. att tolv varor sålts för det priset.

Amerikanen Alberg J. Parkhouse (1879-1927) arbetade som ingenjör vid 'Timberlake and Sons' i Michigan. Han uppfann 1903 klädgalgen i ståltråd. Han tog en ståltråd som han tvinnade så det blev en krok och som passade att hänga upp kläder på. Dock var det hans chef, Charles L Patterson, som tog patent på uppfinningen.

Den småländske spikfabrikören Johan Pettersson (1880-1964) uppfann klädgalgen i trä någon gång på 1920-talet genom att böja en spik som han satte fast på en pinne. Familjeföretaget Petterssons Järnförädling i Hillerstorp började producera idén som snart blev företagets huvudprodukt.

Den moderna klädnypan uppfanns av David M. Smith (1809-1881) som tog patent på den 1853. Smiths variant var gjord av två små 'träben' som satt ihop med en förspänd metallfjäder.

År 1887 utvecklade Solon E. Moore David M. Smiths klädnypa från 1853 genom att sätta dit ett spiralformat stöd gjord av en enda tråd, som förenades med de två spårade träbitarna i klädnypets mitt.

Peter Durand (1766-1822) var den första som tog patent på idén med att konservera mat i plåtburkar. Själva tekniken att konservera mat fanns sedan tidigare, den utvecklades av fransman, Nicolas Appert, som 1804 öppnat världens första konserveringsfabrik. Appert konserverade dock i glasburkar medan Durand tog patent på att konservera i plåtburkar.

År 1800 utlyste Napoleon en tävling om vem som kunde komma på ett sätt att konservera mat till hans soldater vid fronten. Nicolas François Appert (1749-1841) uppfann då ett lufttätt konserveringsätt av livsmedel som han förvarade i glasburkar som han förseglade med en kork och tätande vax. 1804 öppnade han världens första livsmedelsflaskfabrik i den franska staden Massy och några år senare vann han även Napoleons tävling. Appert tog patent på sin uppfinning 1810.

År 1858 fick den amerikanska uppfinnaren Ezra Warner patent på en enklare variant av konservöppnare.

År 1870 uppfann den amerikanska uppfinnaren William Worcester Lyman (1821-1891) den första roterande konservöppnaren.

Den franska fysikern René Antoine Ferchault de Réaumur (1683-1757) kom redan 1734 med ett förslag att ur någon gummiliknande vätska dra ut trådar på samma sätt som silkesmaskar spinner sina kokonger. Hilaire de Chardonnet (1839-1924) utvecklade idén i praktiken och tog 1884 patent på konstsilke.

År 1889 uppfann den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923) tillsammans med den engelske sprängämnesexperten Frederick Abel (1827-1902) ett sprängämne som kallas för kordit, som ger ett mycket liten rökutveckling vilket gjorde att befälhavare lättare kunde följa striderna på slagfältet.

Äran att få vara korsordets uppfinnare är engelsmannen Arthur Wynne (1871-1945). Arthur flyttade till Amerika 1891 och fick anställning på en nyhetstidning. Enklare korsord med korsande ord förekom för barn redan under 1800-talet men det första moderna korsordet som riktade sig till vuxna som tidsfördriv publicerades av Arthur i tidningen New York World i december 1913. Korsordet som han utformat var i diamantformat och kallades för Cross-Word Puzzle. Senare förkortat till enbart 'crossword'.

Svenske uppfinnaren och maskiningenjören Sven Wingquist (1876-1953) uppfann det sfäriska kullagret 1906 och tog patent på 'flerradigt självreglerande radialkullager' 1907. Uppfinningen lade gunden åt företaget Svenska Kullagerfabriken AB (SKF) som Sven var med att grunda 1907 tillsammans med bland annat Axel Carlander, och där Sven var företagets första VD.

Den första användbara konstruktionen av kulspeltspennan skapades 1938 av den ungerske journalisten Laszlo Biró (1899-1985). Den första versionen hade en del svagheter, bland annat fungerade den inte om den inte hölls lodrätt mot papperet. Tillsammans med sin bror Georg Biró började de arbeta på en bättre variant och 1943 sökte de och fick patent på sin nya konstruktion.

Den skotske läkaren William Cullen (1710-1790) uppfann ca 1755 grunderna till artificiell kylning vilket la grunden för senare kylskåp.

Oliver Evans (1755-1819) var den första som beskrev ångkomprimeringskylning och föreslog en design för det första kylskåpet 1805, men det skulle gå tre decennier tills hans kollega Jacob Perkins skulle kunna konstruera ett fungerande exempel.

Jacob Perkins (1766-1849) utvecklade och modifierade Oliver Evans design från 1805 och 1834 lanserade Perkins det första användbara kylskåpet.

Baltzar von Platen (1898-1984) och hans vän Carl Munters (1897-1989) presenterade 1922 ett kylskåp för hemmabruk, där grunden för kylskåpet gick ut på att man använde gas som komprimerades och när det sedan expanderade skapades ett temperaturfall. Samma år de presenterade sitt kylskåp sökte de patent varefter kylskåpet började tillverkas.

Dansken Godtfred Kirk Christiansen (1920-1995) fick 1949 patent på sin byggkloss LEGO. LEGO kommer från danskans leg godt, på svenska "lek bra". Företaget startades av Ole Kirk Christiansen (1891-1958) som var far till uppfinnaren Godtfred.

Den första linbanan uppfanns och byggdes år 1644 av den nederländske uppfinnaren Adam Wybe (60). Linbana gick mellan staden Gdansk (Polen) till ett berg ovanför staden och var utrustad med små gondoler.

Den skotske markägaren, matematikern, fysikern och astronomen John Napier av Merchiston (1550-1617) uppfann logaritmer som används för att hjälpa till med matematiska beräkningar.

Den engelsk matematikern och astronomen Edmund Gunter (1581-1626) var professor i astronomi. Han uppfann mellan åren 1620-1624 en så kallad logaritmlinjal som var en föregångare till räknestickan.

Erika Aittamaa (1866-1952) levde i en fattig familj i orten Lovikka i Norrbotten. För att dra in pengar till familjen stickade hon vantar för att sälja. En gång blev de så tjocka att inga ville ha dem. Då tvättade och borstade hon upp dem så de blev mjuka, tjocka och sköna och så var Lovikkavanten uppfunnen.

Den skotske uppfinnaren John Boyd Dunlop (1840-1921) kom på idén med att sätta tunna luftringar med en inre gummislang fylld med luft på sin sons trehjuling. Detta blev startskottet för cykeldäcken som fram till då varit massiva gummiringar. Dunlop tog paten på sin uppfinning 1888 och startade sedan ett bolag som tillverkade dessa.

Den första fungerande elektriska luftkonditioneringen uppfanns 1902 av den amerikanska ingenjören Willis Carrier (1876-1950). Konstgjord kylning gör att människor kan leva bekvämt på heta platser. Städer som Phoenix och Dubai skulle vara praktiskt taget obeboeliga på sommaren utan denna teknik.

Civilingenjören Sven Camph (1929-2019) uppfann 1963 luftkuddegräsklipparen när han var anställd vid Electrolux som inte var intresserade av att tillverka gräsklipparen. Så Camph startade företaget Flymo i Malmö. Sex år senare förärvade Electrolux Flymo.

En lupp är en enklare typ av mikroskop. Det uppfanns 1674 av den nederländska naturforskaren Antonie van Leeuwenhoek (1632-1723)

Arkitekten, teknologie doktorn och uppfinnaren Axel Eriksson (1888-1961) uppfann lättbetongen på 1920-talet. Han genomförde ett experiment genom att blanda skifferkalk, cement och aluminiumpulver i vatten som han sedan utsatte för hög temperatur och högt tryck i en autoklav. Detta resulterade i ett material som tekniskt kallas gasbetong eller autoklaverad lättbetong.

För att försöka få ihop pengar för att kunna bekämpa tuberkulos kom Beda Hallberg (1869-1945) på att man kunde sälja en liten konstgjord blomma som skulle vara så billig att alla kunde köpa den. Den första majblomman såldes i Göteborg den 1 maj 1907 och kostade 10 öre, och den blev genast en stor framgång. Den första majblomman var blå och det blev från 1927 en tradition att vart femte år ha en blå majblomma. Majblomman firade 100 år 2007 och detta år var det även en blå blomma som kom att säljas.

Makadam uppfanns av den skotske civilingenjören John Loudon McAdam (1756-1836) i början av 1820-talet. När McAdam blev lantmätare bestämde han sig för att bättra på vägarna med krossad sten bunden med grus på en fast bas av stora stenar. Metoden kom att kallas för makadamisering, eller enklare makadam (efter hans efternamn). Metoden var ekonomisk och effektiv för att anlägga vägar och antogs av hela England 1823 och spreds snart över världen.

Anna-Britta Agnsäter (1915-2006) uppfann (troligen 1948) det fyrdelade matmåttet med kryddmått, tesked, matsked och 1 dl, som säkert finns i alla kök.

Anna-Britta Agnsäter (1915-2006) uppfann 1974 matpyramiden som skulle lära svenska folket att äta nyttigare och spara in på fett.

Amerikanen Hiram Stevens Maxim (1840-1916) utvecklade kulsprutan på 1880-talet. Den kom att bli den första helautomatiska kulsprutan och användes av ett stort antal länder samt tillverkades i en mängd olika versioner. Maximkulsprutan användes på bägge sidor i såväl första som andra världskriget.

Den skotskfödde programmeraren, affärsmanen och politikern John McAfee (1946-) uppfann i mitten av 1980-talet ett antivirusprogram till persondatorer som kallades för McAfee och som blev världens första antivirusprogram.

År 1908 uppfann den tyska hemmafrun Melitta Bentz (1873-1950) kaffefiltret. Hon kom på idén att med hjälp av ett pappersfilter förvisa kaffesumpen från kaffekopparna genom att först göra hål i botten på en mässingsbägare och sedan lägga i ett läskpapper från den äldste sonens skolhäfte. Hon tog patent på sin uppfinning och startade sedan företaget M. Bentz i Dresden den 15 december 1908.

Mikrovågsugnen uppfanns av amerikanen och fysikern Percy Spencer (1894-1970) då han la märke till att en magnetron (ett slags elektronrör med en het katod (negativ elektrod) i ett cylindriskt centrum) smälte chokladen han hade i fickan, vilket gjorde att han fick idén att även annan mat borde kunna värmas upp. Därefter utvecklade han mikrovågsugnen som han tog patent på 1947.

Den första mobiltelefonen skapades av ett team på Motorola

Den svenske ingenjören John Ericsson (1803-1889) uppfann ett pansarskepp som kallades för monitor. Det var en typ av pansrat örlogsfartyg med ett rörligt kanontorn. Det har fått namnet monitor efter det första fartyget som byggdes av det här slaget, som kallades för USS Monitor.

Elizabeth 'Lizzie' Magie (1866-1948) uppfann föregångaren till monopol som hon kallade The Landlord's Game (hyresvärdens spel) och 1904 fick hon patent på spelet. Syftet med spelet var att visa hur hyror berikade fastighetsägarna och utarmade hyresgästerna. Hennes spel anges ofta som föregångare till Monopol.

1935 fick Charles Darrow (1889-1967) patent på spelet Monopol. Även om det ofta sägs att Darrow uppfann spelet går dess ursprung faktiskt tillbaka till Lizzie Magie som redan 1904 fick patent på ett spel som hon kallade för "The Landlord's Game" (hyresvärdens spel).

Morsealfabetet är ett kodsystem för överföring med telegrafi och uppfanns av amerikanen och konstnären Samuel Morse (1791-1872). Efter många misslyckade försök hade han 1835 sin första apparat färdig. 1837 demonstrerades telegrafsystemet i New York över en 500 meter lång förbindelse. År 1840 tog han patent och 1843 fick han hjälp av mekanikern Alfred Vail (1807–1859) att utveckla och förbättra tekniken. Det var Vail som kom på att koda med kombinationer av långa och korta streck.

Morsealfabetet är ett kodsystem för överföring med telegrafi och uppfanns av amerikanen och konstnären Samuel Morse (1791-1872). Efter många misslyckade försök hade han 1835 sin första apparat färdig. 1837 demonstrerades telegrafsystemet i New York över en 500 meter lång förbindelse. År 1840 tog han patent och 1843 fick han hjälp av mekanikern Alfred Vail (1807–1859) att utveckla och förbättra tekniken. Det var Vail som kom på att koda med kombinationer av långa och korta streck.

Fransmannen Émile Baudot (1845-1903) uppfann en multitelegraf. Med den kunde man överföra flera meddelanden genom samma kabel samtidigt.

Den svenske ingenjören, teknikern och uppfinnaren Carl Edvard Johansson (1864-1943) kallad 'Mått-Johansson' utvecklade 1896 en måttsats, kombinationsmåttsats, som kom väl till pass inom verkstadsindustrin. Den ursprungliga måttsatsen innehöll 102 precisionsslipade passbitar av härdat stål som kunde kombineras att ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm. Måttsatsen kunde mäta ner till en hundradels millimeters noggrannhet. 1911 grundade han företaget CE Johansson i Eskilstuna.

Svensken Håkan Lans (1947-) uppfann ett navigeringssystem där man använder både GPS och radio för att få veta var man själv och andra som använder samma system befinner sig. Systemet kallas för STDMA som står för "self-organizing time division multiple access". Tack vare STDMA kan fartyg och flygplan undvika kollisioner. Navigeringssystemet är idag standard inom både sjöfarten och flyget.

Den svenske ingenjören Waldemar Jungner (1869-1924) uppfann och utvecklade den laddningsbara ackumulatorn med alkalisk elektrolyt under 1890-talet och 1899 uppfann han nickel-kadmiumbatteriet, kallat nifeackumulator, eller nifebatteri.

Den engelske vetenskapsmannen och uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875) uppfann nåltelegrafen tillsammans med sin medarbetare William Cooke (1806-1879). Det var en rombformad platta med alfabetets bokstäver på och med hjälp av elektriskt spänning aktiverade avsändaren två nålar på mottagarens telegraf som pekade ut en bokstav och på så sätt kunde ett meddelande sättas ihop. En person (telegrafisten) satt samtidigt och skrev ned texten som kom. Wheatstone och Cooke tog patent på nåltelegrafen 1837.

Den optiska telegrafen var en föregångare till den elektriska telegrafin. Den uppfanns 1792 av fransmannen Claude Chappe (1763-1805) och var främst för militärt bruk i form av master med semafor-liknande vingar som kunde vinklas på olika sätt med hjälp av linor och trissor och som man sedan kunde sätta ihop till meningar.

Svensken Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821) utvecklade fransmannen Chappes uppfinning av den optiska telegrafen genom att montera tio järnluckor på en mast och som var och en kunde ställas i två lägen, öppna eller stängda. Därigenom möjliggjordes 1 024 kombinationer som man sedan kunde sätta ihop till meningar och sända iväg. 1794 sändes en födelsedagshälsning till kungen från Katarina kyrktorn till Drottningholms slott.

Amerikanska uppfinnaren Margareta Knight (1838-1914) uppfann 1868 bland annat en maskin som vek och limmade den flata bottnen i de fyrkantiga papperspåsarna som vi idag känner dem. Hon fick patent på sin uppfinning 1871. Hon startade 1870 the Eastern Paper Bag Company. Hon lämnade under sin livstid in 87 patent.

Det första pendeluret uppfanns 1656 av den nederländske vetenskapsmannen Christiaan Huygens (1629-1695). Christiaan räknade även ut hur en vågrörelse breder ut sig och med den principen kan optikfenomen såsom reflektion och brytning förklaras. Metoden kallades Huygens princip.

Den italienske uppfinnaren och klaverbyggaren Bartolomeo Cristofori (1655-1731) uppfann 1709 ett instrument där läderklädda hammare slog mot olika strängar när man tryckte på tangenterna. Uppfinningen kallades länge för 'hammarklaver' innan det började kallas piano.

Svensken Oswald Willy Thorsman (1924-1973) fick 1957 patent på Thorsmans-pluggen, det vill säga de färgkodade pluggarna man använder när man borrar i tegel eller betongväggar. Han grundade 1957 Thorsman & Co AB som tillverkade produkter för el- och byggbranschen.

Plåstret uppfanns i början av 1920-talet av Earle Dickson (1892-1961). Hans fru, Josephine Knigth, skar sig ofta när hon lagade mat och han tyckte hon behövde något som satt kvar. Han kom på att om man placerade gasväv i kvadrater på tejp och sedan höll allt på plats med lite tyg så satt det kvar. Dickson arbetade på företaget Johnson & Johnson och hans chef gillade idén och 1924 installerades maskiner som massproducerade plåstret. Efter denna framgång blev Dickson vice VD.

År 1859 fick den fattiga änkan Amalia Eriksson (1824-1923) tillstånd att bedriva ett sockerbageri och började där framställa polkagrisar. Tack vare polkagrisarna blev Amalia så småningom en rik kvinna och 1915 fick hon besök av kronsprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha i bageriet.

1968 försökte Spencer Ferguson Silver (1941-) att utveckla ett superstark lim men istället skapade han av misstag ett lågt-klibbigt, återanvändbart lim som han försökte lansera, men ingen var intresserad. 1974 kom kollegan, uppfinnaren och forskaren Arthur Fry (1931-) vid företaget 3M i USA, med idén att använda limet för att förankra sitt bokmärke i sin psalmbok. Produkten såldes som "Post-Its" från 1979.

1968 uppfann Arthur Frys (1931-) kollega Spencer Ferguson Silver (1941-) ett lågt-klibbigt, återanvändbart lim som han försökte lansera, men ingen var intresserad. Sex år senare (1974) kom Fry på att man kunde använda limet för att förankra sitt bokmärke i sin psalmbok. Produkten såldes som "Post-Its" från 1979.

QWERTY-tangenbord utformades cirka 1870 av den amerikanske uppfinnaren Christopher Latham Sholes (1819-1890). Han vidareutvecklade sin tidigare skrivmaskin med två rader till ett tangentbord med fyra rader och där de sex första bokstäverna i översta raden började med QWERTY, som det är än idag på datorernas tangentbord. 1887 fick Sholes patent.

Radergummit uppfanns av engelsmannen Joseph Priestley (1733-1804). Priestley var en kemist och frikyrkopastor som omkring år 1770 gjorde sin uppfinning när han kom på att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk (från gummiträdet) mot papperet.

James Clerk Maxwell (1831-1879) förutsåg 1864, på matematisk grund, att elektromagnetiska vågor borde existera, men han kunde aldrig visa att de existerade. Detta anses vara grunden för radions födelse.

Heinrich Hertz (1857-1894) bekräftade Maxwells teori om ljuset som en elektromagnetisk vågrörelse och hans försök ledde så småningom fram till radiotekniken. Heinrich Hertz har gett namn åt enheten hertz som används för att mäta svängningstal som tex frånden mänskliga rösten eller intrument.

Vem som egentligen var först med att uppfinna radion är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. År 1893 utförde Nikola Tesla (1856-1943) en demonstration av trådlös kommunikation (radio). Marconi arbetade som assistent hos Nikola Tesla och 1896 tog Marconi patent på sin 'trådlösa telegrafi'. Tesla ifrågasatte Marconis patent och efter hans död fastslogs det slutligen att det var Nikola Tesla som uppfann radion.

Vem som egentligen var först med att uppfinna radion är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. Flera har säkert bidragit till slutresultatet. Ryssen Aleksandr Popov (1859-1906) experimenterade att ansluta en kohär (första anordning som kunde detektera radiosignaler för trådlös telegrafi) till en åskledaren, och kom på så sätt på hur man kunde detektera radiovågor. Popov lyckades 1894-1895 använda de elektromagnetiska vågorna för teckenöverföring mellan en sändare och en mottagare belägna 4 km från varandra.

Guglielmo Marconi (1874-1937) uppnådde 1895 några kilometers räckvidd på sina vågor och 1896 gjorde han den första demonstrationen av trådlös telegrafi på ett större avstånd. Samma år tog han patent på sin uppfinning vilket kom att ifrågasättas av hans medhjälpare Nikola Tesla.

Radionavigering är ett hjälpmedel för att kunna se i mörker. Det uppfanns 1934 av den tyske radioexperten Hans Plendl (1900-1991) och uppfinningen kallades för 'knickebein' och användes av tyska bombplan över England under andra världskriget.

En radsåningsmaskin är en maskin som kan så sädeskorn i perfekta rader nästan utan spill. Radsåningsmaskinen uppfanns 1701 av den engelske jordbrukaren Jethro Tull

Den elektriska rakapparaten uppfanns 1928 av den amerikanska före detta officeren Jacob Schick (1877-1937). En liten elektrisk motor drev en rad knivar fram och tillbaka bakom ett skyddsgaller.

King Camp Gillette (1855-1932) var en amerikansk affärsman. Gillette utvecklade 1901 säkerhetsrakhyveln med ett mycket tunt rakblad och grundade samma år The Gillette Company. Dessförinnan var han anställd som säljare på företaget The Crown Cork Company som grundades av kapsylens uppfinnare, William Painter.

Svensken Åke Nordin (1936-2013) uppfann på 1950-talet en ryggsäck med ram, ramryggsäcken, och 1960 grundade han företaget Fjällräven i Örnsköldsvik. 1971 lanserade han ryggsäcken Fjällräven Kånken.

År 1792 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en repslagningsmaskin.

Femton år gammal (år 1829) uppfann den amerikanske blivande vapentillverkaren och uppfinnaren Samuel Colt (1814-1862) den första användbara revolvern. Sex år senare (1835) fick Colt patent på sin revolver.

Svensken Aina Wifalk (1928-1983) uppfann 1978 rullatorn. Hon var själv drabbad av polio vid 21 års ålder och hade svårt att röra sig och att gå.

Den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662) uppfann en primitiv form av roulette och roulettehjulet i sin sökning efter en maskin för evig rörelse.

Rubiks kub uppfanns 1974 av den ungerska uppfinnaren och arkitekten Ernő Rubik (1944-). Han är även uppfinnaren bakom Rubiks Magic och Rubiks orm.

Den belgiskt födde urmakaren och uppfinnaren John Joseph Merlin (1735-1803) uppfann i början av 1760-talet den första varianten av rullskridskor. Han satte fast metallvalsar på en träplatta.

Fransmannen Charles Louis Petibled var den förste som fick patent på rullskridskor med tre hjul och ett stopp för att bromsa.

Amerikanen Hiram Stevens Maxim (1840-1916) uppfann rättfällan, den variant som är vanligast idag.

Den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662) uppfann den första fungerande mekaniska räknemaskinen för addition och subtraktion, kallad Pascalline. Maskinen hade åtta hjul med siffrorna 0 till 9 som var sammankopplade med kugghjul och axlar. Den kom att användas för skatteberäkningar i Frankrike fram till 1799.

Tyska matematikern, friherren och filosofen Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) utformade/kalkylerade 1671 och byggde 1673 en mekanisk räknemaskin för de fyra räknesätten.

Räknestickan är uppfunnen av den engelske matematikern William Oughtred (1574-1660). William vidareutvecklade Edmund Gunters (1581-1626) 'logaritmlinjal' och John Napiers (1550-1617) logaritm och satte ihop dessa så det blev en räknesticka. Man tror han arbetade med logaritmer redan 1594 men publicerade dem först 1614.

Fransmannen Amédée Mannheim (1831-1906) vidareutvecklade William Oughtreds räknesticka från 1600-talet och kom med en förbättrad version.

Den ställbara rörtången uppfanns 1888 av svensken Johan Petter Johansson (1853-1943). En rörtång är en tång med ställbar käftvidd, så utformad att greppet hårdnar när vridning sker i den ena riktningen.

Belgaren Adolphe Sax (1814-1894) fick 1846 patent på saxofonen. Han kom på idén av den när han skulle förbättra klarinettens konstruktion.

En separator är en apparat som separerar två vätskor som inte är blandbara, eller separera bort partiklar i en vätska. 1877 utvecklade Gustav de Laval (1845-1913) en framgångsrik separator och med den kunde man på kort tid skilja bort grädden ifrån mjölken.

En sextant är ett instrument man använder för att kunna navigera till sjöss där man mäter solen eller andra himlakroppars höjd över horisonten. Sextanten uppfanns 1757 av den engelske sjöofficeren John Campbell (1720-1790) och den var en utveckling av John Hadleys oktant. Den som fick i uppdrag att tillverka sextanten var instrumentmakaren John Bird (1709-1776).

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och en av dessa personer är engelsmannen Joseph Stubs som 1840 uppfann och året därpå fick patent på sin version av skiftnyckel. Hans version fungerade genom att man vred en hylsa på skaftet så att gapet ändrades. Stubs modell blev aldrig satt i produktion.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln. En av dem är Richard Clyburn (1796-1852) som 1842 visade upp sin justerbara skruvnyckeln. Året därpå fick han patent på den. Verktyg kan justeras så att det passar olika muttrar och bultar och gör att en enda justerbar skiftnyckel kan ersätta en hel uppsättning fixerade skruvnycklar.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och år 1891 fick den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943) patent på sin version av en "ställbar skrufnyckel" som den då kallades.

Skrivkulan, den första versionen av en skrivmaskin, uppfanns 1865 av den danske prästen och uppfinnaren Rasmus Malling-Hansen (1835-1890). Han utvecklade den 1865 men fick inte patent förrän 1870. Maskinen bestod av en rund kula med tangenter och kunde även användas för blindskrift.

År 1864 började den amerikanske uppfinnaren och tidningsutgivaren Christopher Latham Sholes (1819-1890) att utveckla en 'bokstavstryckmaskin'. 1868 fick Sholes tillsammans med mekanikern Carlos Glidden (1834-1877) och journalisten John Jonathon Pratt (1831-1905) patent på den första moderna skrivmaskinen. Skrivmaskinen hade tangentbord, färgband och vals och två rader med tangenter där bokstäverna var placerade i alfabetisk ordning.

Programvaran Skype, som används för kommunikation över internet, uppfanns 2003 av svensken Niklas Zennström (1966-)

Den engelska uppfinnaren John Kay (1704-1780) uppfann år 1733 den 'flygande skytteln' som används när man väver. Med skytteln kunde en enda person väva lika mycket som upp till fem personer kunnat göra på samma tid förrut.

Nudlar har man tillagat och ätit i Kina redan 500 år före Kristus. Snabbnudlar däremot uppfanns 1958 av den taiwanesisk-japanska uppfinnaren Momofuku Ando (1910-2007). Efter flera månaders experiment lanserade han sitt första paket med snabbnudlar som kallades för Chikin Ramen efter kycklingsmaken. Snabbnudlar var dyra i början men allt eftersom priset sjönk så ökade marknaden och spreds över hela världen.

Den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943), uppfann 1909 sockertången. Han var även den som 1888 uppfann den ställbara rörtången samt 1892 tog patent på den ställbara skiftnyckeln.

Med en spektrotelegraf kan man signalera från fyrar eller från ett stormigt hav med hjälp av optiska ljussignaler som sänder morsetecken. Det var den danske uppfinnaren och fysikern Poul la Cour (1846-1908) som 1888 kom på idén med spektrotelegrafen.

Efter att John Kay uppfunnit den flygande skytteln 1733 gick det fortare att spinna och mer garn behövdes snabbare. Därför uppfann vävaren, snickaren och uppfinnaren James Hargreaves (ca 1720-1778) år 1764 spinnmaskinen som kallades för Spinning Jenny. Till en början kunde åtta trådar spinnas samtidigt men maskinen utvecklades och till slut kunde man spinna 100 trådar på en och samma gång.

Engelsmannen och uppfinnaren Richard Arkwright (1732-1792) utvecklade en spinnmaskin som han fick patent på 1769. Den drevs av så kallad hästvandring, det vill säga hästar som gick runt i en cirkel och på så sätt drev maskinen.

Två år efter sin hästdrivna spinnmaskin konstruerade Richard Arkwright (1732-1792) sin "Arkwrights water frame", en spinnmaskin som drevs med vattenkraft i stället för hästkraft och som producerade ett grovt men starkt bomullsgarn.

Den engelska uppfinnaren Samuel Crompton (1753-1827) uppfann 1774 en förbättrad spinnmaskin som kallades för 'Mule Jenny'. Han förenade sträckcylinderparen på Richard Arkwrights vattenspinnmaskin med spindelvagnen på James Hargreaves jennymaskin. För sin uppfinning ärades han med 5000 pund sterling av det brittiska parlamentet.

År 1937 uppfann Göte Bergström () multiplikatorrullen som används när man fiskar. Kallas även spinnrulle, multirulle eller på engelska 'bait casting reel'.

1927 fick den norska ingenjören Erik Rotheim (1898-1938) patent på den första sprayburken vilket blev föregångaren till den moderna sprayburken. 1998 gav den norska posten ut ett frimärke som firade den norska uppfinningen.

Sprittermometern uppfanns, av de flesta källor, av Daniel Gabriel Fahrenheit (1686-1736) år 1709. Andra hävdar att Ferdinand II de' Medici (1610-1673) år 1654 uppfunnit något liknande, men att Fahrenheits alkoholtermometer som kom drygt 50 år senare var bättre och mer pålitlig.

Spränggelatin är ett sprängämne som uppfanns 1875 av Alfred Nobel (1833-1896). Den har en gelliknande massa som man får när man blandar varm nitroglycerin med 7 till 8 % nitrocellulosa.

Den engelske kyrkomannen och uppfinnaren William Lee (ca 1550-1610) från Nottinghamshire uppfann 1589 en stickmaskin som man kunde använda till att sticka strumpor med.

De amerikanska ingenjörerna Bernard Silver (1924-1963) och Norman Joseph Woodland (1921-2012) uppfann/definierade streckkoden i början av 1950-talet. De kunde dock inte använda sin uppfinning eftersom det inte fanns någon utrustning som kunde läsa dem. De tog dock patent på den oktober 1952. IBM köpte senare patentet och inte förrän lasern uppfanns kunde man börja använda streckkoder.

Studsbomben uppfanns cirka 1943 av den engelske uppfinnaren och ingenjören Sir Barnes Neville Wallis (1887-1979). Studsbomben var en skuttande bomb som studsade över vattenytan innan den nådde sitt mål och exploderade. Med studsbomben attackerades bland annat dammväggarna i Ruhrdalen under andra världskriget.

Ett styrkors är som en kompakt joystick och används bland annat på handkontroller till TV-spel och till handspel som till exempel Game Boy. Styrkorset uppfanns av japanen Gunpei Yokoi (1941-1997) som då var anställd av Nintendo, som tog patent på uppfinningen.

Stålupp uppfanns 1917 av Ed Cox från San Francisco. Ed var försäljare av aluminiumgrytor och för att locka kunder uppfann han stålull för att lätt kunna göra kastrullerna rena. Han kom snart på att det var större intresse för hans stålull är för hans grytor. Hans hustru kallade uppfinningen för S.O.S som stod för 'Save Our Saucepans' (rädda våra kastruller)

Svenske ingenjören och uppfinnaren Oscar Kjellberg (1870–1931) uppfann 1904 en svetselektrod och samma år startade han företaget Elektriska Svetsningsaktiebolaget (Esab) i Göteborg. 1905 fick han patent på sin uppfinning.

Amerikanen Elisha Graves Otis (1811-1861) uppfann 1853 en av hissens viktigaste delar ur säkerhetsperspektiv, den så kallade fånganordningen som förhindrar hissar från att falla ner om lyftkabeln skulle gå sönder. Samma år startade han även företaget Otis Elevator Company som idag har 60 000 anställda i hela världen.

Innan säkerhetslampan uppfanns använde gruvarbetare ljus med öppen eld vilket ofta föranledde explosioner. År 1815 uppfann den brittiske kemisten Sir Humphry Davy (1778-1829) säkerhetslampan (gruvlampa) som bestod av en veke som var innesluten i en skärm. Lampan minskade avsevärt risken för explosioner i gruvor där metan fanns. Davy blev adlad för sina insatser för gruvdriften.

Den moderna säkerhetsnålen uppfanns 1849 av den amerikanska uppfinnaren Walter Hunt (1796-1859). Han insåg aldrig värdet av sin uppfinning och sålde därför patentet för 400 dollar till ett företag.

På 1830-talet lanserades den första tändstickan - en trästicka doppad i gul fosfor som kunde antändas när som helst. År 1844 fick den svenska kemisten och uppfinnaren Gustaf Erik Pasch (1788-1862) patent på en säkrare tändsticka, säkerhetständstickan. Pasch kom på att man i stället kunde använda röd fosfor och separera de verksamma ingredienserna. En del av antändningsmaterialet lades på ett plån och de andra doppades på stickan. Eftersom Paschs tändsticka inte kunde antändas lika lätt kallades den "säkerhetständsticka", vilken han tog patent på 1844. Hans idé var alltså en vidareutveckling av den "vanliga" tändstickan.

Första moderna tandborsten uppfanns 1938 av John O. Butler (1784-1859) i Amerika. Han startade ett företag som började producera tandborstar, vilket de gör än idag. På den här nya tandborsten var själva borsten gjord av nylon, vilket tidigare varit gjord av svinhår eller hästhår.

Tysken Wilhelm Brunh (1853-1927) uppfann den moderna taxametern som automatiskt registrerade det körda avståndet vilket gjorde det möjligt att mäta priset korrekt.

Uppfinnaren av teleskopet brukar anges vara nederländaren Hans Lippershey (ca 1570-1619). Om han verkligen var den som uppfann teleskopet finns inga säkra bevis för, dock var han den som först fick patent för ett teleskop, den så kallade refraktorn, eller astronomisk kikare, år 1608.

Termosen uppfanns 1892 av den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923). Han tillverkade en flaska med dubbla väggar med vakuum mellan väggarna. I flaskan kunde man förvara gaser vid mycket låga temperaturer. Senare kom man även på att man kunde ha varma eller kalla drycker i den - och termosen var uppfunnen.

Galileo Galilei (1564-1642) uppfann i slutet av 1500-talet termoskopet, som är en enhet som visar temperaturförändringar. I en glascylinder, som innehåller en klar vätska, finns flera olika vikter som åker upp eller ner när vätskans temperatur ändras. Den moderna termometern utvecklades senare efter den här principen.

Svenske forskaren och uppfinnaren Erik Wallenberg (1915-1999) uppfann 1944 den första tetra pak-förpackningen. Förpackningen används till mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Uppfinningen lade grunden till företaget Tetra Pak som grundades 1950. Patent på Tetra Pak var det dock Ruben Rausing (1895-1983) som tog och lanserade uppfinningen 1951. Det dröjde ändå till 1991 innan Wallenberg fick erkännande för sin uppfinning.

Elis Lindén (1916-1978) uppfann på 1950-talet en tornkran, den så kallade Lindénkranen, som idag finns vid de flesta byggen. Han startade sedan ett företaget AB Byggnadskranar som efter tio år hade trehundra anställda.

Svenska näringsfysiologen och uppfinnaren Maria Johanna (Ninni) Kronberg (1874-1949) utvecklade 1933 en metod att göra mjölkpulver genom att torka skummjölk och behandla den genom att indunsta den med hjälp av upphettad luft. Hon tog patent på sin uppfinning 1937.

Trenchcoat (engelska trench coat 'skyttegravsrock') är en slags överrock som uppfanns omkring 1900 (presenterades 1901) av av engelsmannen och herrklädesdesigner Thomas Burberry (1835-1926). Hans design var en typ av regnrock för brittiska arméofficerer som han presenterade vid brittiska försvarsdepartementet 1901. Burberry startade senare lyxvarumärket Burberry.

Första tryckknappen för kläder fick tysken Heribert Bauer patent på år 1885. Dock var knappen tvungen att sättas fast med en speciell press på klädesfabriken. Tryckknappen består av en liten platta med en kula som trycks in i en annan liten platta där den hålls kvar av en fjäder.

1901 förbättrades tryckknappen av den franske farbriksägaren George Abraham. Han utvecklade tryckknappen som Heribert Bauer fått patent på 1885. Nu kunde man sätta på den hemma och inte enbart på fabriken.

Den amerikanske ingenjören George Westinghouse (1846-1914) var nära om att vara med om en tågolycka på grund av bromsarnas otillräcklighet. Han tyckte inte att tågets bromsar var effektiva och han uppfann därför tryckluftsbromsen 1867 och två år senare fick han patent på sin uppfinning. Med hans nya bromsar stannade tåget med ett sånt ryck att personerna i tågvagnen åkte ur sina säten. Westinghouse fortsatte att utveckla och förbättra sina bromsar fram till 1887, han grundade verkstadsföretag som tillverkade tryckluftsbromsar för tåg och de kom därefter att kallas för Westinghousebromsen.

Tysken Johannes Gutenberg uppfann nya typer i metall. Han lät utveckla den gamla idéen och han lät gjuta bokstäverna i metall och på så sätt kunde man göra många typer av samma slag. Läs mer här

Den första som lämnade in patent på tuggummi var tandläkaren och amerikanen William Finley Semple (1832-1923) som i december 1869 gjorde detta. Dock hade tuggummi redan sålts kommersiellt sedan 1848. Det var då John B. Curtis som sålde sitt tuggummi som kallades för "State of Maine Pure Spruce Gum" Två år senare började Curtis sälja smaksatt paraffin som blev ännu mera populärt. Det var dock ändå William Semple som lämnade in den första patentet på tuggummi.

Den svenska ingenjören Hilmer Kollén (även Karl-Hilmer Johansson) (1850-1922) uppfann 1883 komparationslinjalen som hade mätskalor för tum och meter. Efter några år vidareutvecklades denna till att bli den ihopfällbara tumstocken.

Tyske kemisten Heinrich Gottlob Bertsch (1897-1981) anses vara den som uppfann världens första milda samt helt syntetiska tvättmedel som fick namnet Fewa.

Den tyske uppfinnaren och fabrikören Johann Nikolaus von Dreyse (1787-1867) uppfann 1827 tändnålsgeväret. Han ville ha ett gevär som innhöll både kula, krut och tändmedel. Hans gevär laddades från 1827 framifrån men 1836 förändrades detta till så kallad bakladdning.

Svensken Alexander Lagerman (1836-1904) som var anställd vid Jönköping tändsticksfabrik uppfann 1892 en stor maskin, kallad 'Komplettmaskinen', som både kunde tillverka tändstickor samt även förpacka dem helt automatiskt. Den spottade ur sig en ask tändstickor i sekunden vid slutet av 1800-talet.

Den nederländske naturforskaren samt uppfinnaren Cornelis Drebbel (1572-1633) konstruerade en ubåt som tog sig fram på fem meters djup under Themsens yta. Ubåten tog sig fram med hjälp av tolv åror.

År 1789 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en ullkamningsmaskin.

Unix är en grupp operativsystem som utvecklades på AT&T Bell Labs i USA av bland andra Kenneth 'Ken' Lane Thompson (1943-) och Dennis Ritchie (1941-2011) från 1969 och in på 1970-talet. Det släpptes första gången den 3 november 1971.

Den tyske politikern och uppfinnaren Otto von Guericke (1602-1686) uppfann omkring 1650 en kolvluftpump som kunde åstadkomma ett kraftigt vakuum. Han utförde ett experiment inför kejsaren och riksdagen i Regensburg 1654 med åtta hästar som försökte dra isär två halvklot av koppar som han pumpat luften ur. Hästarna klarade inte att dra isär det, men när luften släpptes på gick det hur lätt som helst.

Österrikaren Viktor Kaplan (1876-1934) utvecklade 1913 en vattenturbin för stora flöden med låg fallhöjd.

När den amerikanska ranchägaren och vinodlaren Mary Anderson (1866-1953) var i New York i början av 1900-talet såg hon att spårvagnsförarna var tvungna att öppna fönstren för att kunna se ut när det regnade eller snöade mycket. Hon lät tillverka en version som var handdriven med ett handtag på insidan som manövrerade ett gummiblad på utsidan av rutan. Andra hade gjort några liknande försök tidigare men det var Marys som var mest effektiv. Hon ansökte om paten 1903 vilket hon fick och som gällde för sjutton år framåt.

Ulrika Eleonora Lindström (1835-1892) var mejerska i Burträsk i Västerbotten och hon uppfann västerbottenost 1872. Enligt tradition under en jäktig dag på jobbet när hon var tvungen att avbryta omrörningen i ostkaret.

År 1785 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en vävstol som kunde drivas av en ångmaskin. År 1809 fick han en belöning på 10.000 pund för den insats han gjort för Englands textilindustri.

Den franska mekanikern och uppfinnaren Joseph Marie Jacquard (1752-1834) uppfann en vävstol som använde hålkort för att lagra instruktioner. Han fick patent på den 1805 och vävstolen kallas för Jacquardvävstol. Skillnaden mot en vanlig vävstol är att varje enskild varptråd kan styras oberoende av de andra.

Svenske civilingenjören Curt Lindquist (1908-1988) uppfann 1949 wettextrasan som man har till att torka upp vätskor med.

Det första systemet för att distribuera information uppfanns 1989 av den brittiska datavetenskapsmannen Tim Berners-Lee (1955-). Tim kallade sitt system för World Wide Web och systemet spred information på det globala nätverket vid CERN i Schweiz.

Xerografi (elektrostatisk kopiering) skapades av den svensk-amerikanska fysikern och uppfinnaren Chester Carlson (1906-1968), vars föräldrar utvandrat från Sverige. Tekniken kallades xerografimetoden och utvecklades till det som vi idag kallar kopiatorn. 1938 visade Carlson en glasskiva där man kunde läsa dagens datum och plats: ”10-22-38 Astoria”. Kopian var världens första xerografiska kopia.

I slutet av 1890-talet höll den tyske greven och uppfinnaren Ferdinand von Zeppelin (1838-1917) på att utveckla ett stort motordrivet och stelt flygande luftskepp som kom att kallas för Zeppelinare (efter uppfinnaren). Den stora gasballongen som gick på vätgas, var styrbar och vilade på ett metallskelett klätt i duk. Premiärflygningen skedde i juli 1900 över Bodensjön. Flera olyckor inträffade, bland annat luftskeppet som kallades för Hindenburg som utanför New York 1937 fattade eld och 36 människor miste livet.

Den första praktiskt fungerande ångmaskinen uppfanns 1712 av engelsmannen och smeden Thomas Newcomen (1664-1729) med hjälp av sin kamrat, rörmokaren och glasblåsaren John Calley (1663-1725). De utgick ifrån den engelske ingenjören Thomas Saverys (1650-1715) samt den franske fysikern Denis Papins (1647-1713) principer när de konstruerade sin maskin.

Den svenske ingenjören John Ericson (1803-1889) uppfann ångsprutan, som användes till att bekämpa bränder. Den ersattes i början av 1900-talet av bensindrivna eller elektriska sprutor.

Den moderna ångturbinen, som kom att användas i ångfartyg, uppfanns 1884 av engelsmannen Charles Algernon Parsons (1854-1931). Ångturbinen har turbinskovlar som gör om högtrycksånga till en roterande rörelse.

Den amerikanska politikern och vetenskapsmannen Benjamin Franklin (1706-1790) uppfann 1752 åskledaren. Under ett åsk­väder skickade han upp en drake med en nyckel i den ena änden av linan och eftersom det regnade och snöret var vått och ström­förande fick han en lättare stöt. Han konstruerade därefter en cirka tre meter lång järnstång som ledde ner strömmen från blixten tryggt ned i marken.