Ellen Fries

Levde: 1855-1900 (44 år)
Titel: Sveriges första kvinnliga filosofie doktor i historia
Far: Patrik Constantin Fries (1826-1905)
Mor: Beata Maria Borgström (1827-)

Ellen Fries

Biografi
Ellen Fries föddes den 23 september 1855 på Rödsle i Törnsfall som dotter till överste Patrik Constantin Fries (29) och Beata Maria Borgström (28). Rödsle gård tillhörde hennes farbror, hon växte dock upp i Stockholm.

Studentexamen 1874
Ellen är föregångare för svenska kvinnliga akademiker, och vid en närmare anblick av hennes livshistoria ser man vilken bragd detta måste ha varit. Första gången en kvinna avlade studentexamen i Sverige var Betty Pettersson 1872 och två år senare, den 19 maj 1874, tog Ellen och tre av hennes kamrater studenten vid Stockholms gymnasium. (En bagatell kanske, men de fick inte bära studentmössa som de manliga studenterna!) Efter examen reste Ellen utomlands för att studera språk i Leipzig och Paris. De följande åren studerade hon på egen hand i Stockholm, tog lektioner i latin och började sedan undervisa i bland annat Wallinska skolan.

Uppsala universitet 1877
12 oktober 1877 kom hon till Uppsala universitet där hon under hela studietiden fick kämpa mot tidens starka fördomar emot kvinnans frigörelse och akademiskt yrkesarbete. Men hon var tålmodig och seg och lyckades slå sig igenom. Hennes far var mycket historieintresserad vilket smittade av sig på Ellen som specialiserade sig på just detta. I sin examen hade hon förutom historia också nordiska språk och statskunskap. 1883 disputerade hon på avhandlingen "Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering". Under middagen som följde sägs det att historikern Oscar Alin skall ha uttryckt en förhoppning om att Ellen inte bara skulle vara den första svenska kvinnliga doktorn, utan också den sista! Ellen lämnade Uppsala där hon enligt eget uttalande varit "mycket ensam, mycket oförstådd".

Åhlinska skolan i Stockholm
Eftersom kvinnor inte fick arbeta på universitetet jobbade hon som lärarinna och studierektor vid Åhlinska skolan i Stockholm. Vid sidan av sin lärartjänst jobbade hon med sitt vetenskapliga arbete som främst handlade om stormaktstiden och på somrarna när skolan var stängd forskade hon i privata och offentliga arkiv och skrev kulturhistoria med nytt källmaterial och nya frågeställningar. Bland annat skrev hon en uppsats om Erik Oxenstierna och dennes tid som guvernör i Estland. Detta arbete gav även en skildring av Karl X Gustavs inledande brandenburgska och holländska politik, Estlands förvaltning, handelsförhållandena och riksdagen 1655.

Esseldes Tidskrift för hemmet
Vid slutet av 1880-talet började hon samarbeta med Esselde Sophie Adlersparre som var en av de ledande personligheterna inom den dåtida kvinnorörelsen. Ellen blev medredaktör i Adlersparres tidning 'Esseldes Tidskrift för hemmet' varefter hon inriktade sig mot svenska biografier och herrgårds- och kulturhistoria (särskilt med avseende på kvinnans insatser).

Hennes Teckningar ur svenska adelns familjelif i gamla tider kom ut i en första del 1895. Den andra delen gav hennes far ut efter hennes död, år 1900. Där studerade hon några av Sveriges främsta släkter som Brahe, Oxenstierna, Bielke med flera. Hennes mest kända verk är emellertid "Märkvärdiga qvinnor" (märkvärdiga = ryktbara/berömda) (1891), där hon skildrar Kristina Gyllenstierna, Ebba Brahe, drottning Kristina, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna Maria Lenngren och Fredrika Bremer.
Hon skrev även populärhistoriska biografier över några svenska män under titeln Den svenska odlingens stormän där bland annat Olof Rudbeck, Urban Hjärne, Jesper Svedberg, Polhem, Dalin, Linné, Scheele, Kellgren och Sergel framställs.

Förutom lärarinnejobbet och författarskapet gjorde hon även insatser på andra områden. Till exempel var hon en av stiftarna till Fredrika Bremerförbundet samt tog initiativ till grundandet av Svenska kvinnors nationalförbund (1896) . Åren 1886 och 1899-1900 höll hon historiska föreläsningar vid Pedagogiska lärokurser i Stockholm om 1600- och 1700-talen.

Ellen Fries (44) gick bort den 31 mars 1900 i blindtarmsinflammation och begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-12-18 | Uppdaterad 2019-03-06
Samtida händelser 1855 - 1900
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges första telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrättningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken
1897 Första Penninglotten säljs

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva
• Berömda svenskar - nationalencyklopedin
• Här vilar berömda svenskar (Åstrand)

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon